Skolvecka, klänning och reklam

En hel skolvecka har passerat för Albin nu, men det är många kvar...

Han har kommit hem och skuttat av bussen full av energi varje dag denna veckan. Idag när han vaknade så sa han: -"Jag önskar jag fick gå till skolan idag så jag kan göra klart min pärlplatta."

Första veckan har de inte haft några "riktiga" lektioner utan bara social samvaro. Och det är klart, tre årgångar i samma klassrum de måsta ju "svetsas" ihop för att det ska bli så bra som möjligt. Men på måndag börjar "allvaret". Eftersom det ju faktiskt är förskoleklass (lekis hette det på min tid) så är det inte bara stillasittande i bänken som gäller, men ändå. Bokstäver, siffror och annan kunskap ska börja läras in, även om det än så länge görs på ett lekfullt sätt. Och gumpa och simning är det schemalagt varje vecka.

Hanna har varit på dagis och varit glad för det hon med, men igår när vi var hemma och hon följde storebror till bussen, ja då hade hon nog gärna hoppat på hon med. :-) Istället var hon hemma och hjälpte "drängen" att rödfärga busskuren som byggts på logväggen. Bilder kommer när den är helt färdig. Hon hade färg på målarkläderna (tur att hon bytte!) och i håret. Ni kan ju tänka er förtvivlan som denna lilla dam kände! Men en dusch avhjälpte den extra hårfärgen som tur var.

En god vän och kollega till mig syr kläder, och det har jag utnyttjat! Härliga klänningar till Hanna har det blivit i skön modell. Om du klickar på länken här så kommer du till hennes hemsida.

Nu när det har varit kyligare (tidigare i veckan) har klänningen funkat utmärkt att ha över t-shirt och byxor, för klänningen bara skulle liten dam ha den dagen på dagis! Så kompromissen föll väl ut kan man säga.
//Bonnfrua

Skolstart

Som så många andra är det skolstart här idag, men det känns allt lite extra eftersom vi för första gången är med om detta som föräldrar. Albin har ju börjat i förskoleklass! En liten pytteskola (98 barn inkl dagis) så det är F-1-2 i samma klassrum, en B-skola helt enkelt. Vilket känns tryggt.

Idag behövde han inte ta bussen utan kunde åka med oss den milen det är bort över slätta till skolan. Där var det samling vid flaggstången, flaggan hissades till trumpetfanfar minsann innan vi sjöng nationalsången. Högtidligt ska det vara. "Fröknarna" höll koll även på de nya barnen och såg till att de stod tillsammans med klassen så ingen behövde känna sig utanför. Efter rektorns tal tågade alla in i skolan efter fanbärarna. Pampigt värre! Även för oss åskådare kändes det speciellt, lite som "Den blomstertid" när det var skolavslutning fast tvärt om...

Väl i klassrummet hade lärarna redan gjort "bänkplaceringen" och skrivit namnen på stenar var barnen skulle sitta. Det känns skönt som föräldrer att få vara med och se det så man vet hur Albins vardag kommer te sig.

När det var dags för rast blev föräldrarna hemskickade. Då hade det hunnits leka namnlekar, lästs en bok och delats ut mappar med information till oss mm. Tom saft och bulle hade barnen fått eftersom det var första dagen! Albin tyckte det var dags att vi åkte för nu skulle han ha rast och leka. Vi smygkollade lite på honom innan vi gick till bilen... lite hönsmamma är man ju!

Spänd med ryggsäcken i handen: Skoldagen börjar idag!

Jag gissar på att det är en trött pojke som kommer hem tidigt idag med bussen. Dels alla nya intryck men så var det ju svårt att somna igår också. Vilket faktiskt inte var så konstigt...

//Bonnfrua

En liten uppdatering

Ute regnar det, för en stund sedan hade det kommit 33 mm och än har inte molnen tömt sin last färdigt. Men för första gången har vi tänt en brasa i kaminen eftersom det började kännas lite rått och kylslaget inne.

Nu är det bara två dagar kvar tills Albin börjar skolan. Ryggsäck är inhandlad och står redo vid dörren. Det är en förväntansfull sexåring som räknar ner nu kan jag meddela.

Hanna har varit några dagar på dagis och var glad som en lärka när hon kom hem första dagen eftersom hon hade lekt hela tiden med de andra barnen. Det fanns nog ett litet uppdämt behov av det verkar det som efter sex veckor hemma.

Transbarante blanche äpplena är klara. Tyvärr har de invånare i sig som inte är inbjudna! Hjälper det om man har rönn i närheten, går masken dit istället då???
Skulle göra kräm häromdagen och tog ner det här äpplet från trädet. När det fotograferats använde jag det inte mer... Det finns frukt så det räcker till ändå i år.

Hoppas du får en skön helg!

//Bonnfrua

Glad sexåring

Idag fyller Albin 6 år! Så här glad och nöjd blev han när han fick en sparkcykel. I flera år har han önskat sig en sådan men här på landet passar ju inte de där med små hjul. det skulle ju ta tvärstopp vid första lilla sten.

Men nu hittade vi en med 12" luftgummihjul och den tar sig fram här på slätta.

Innan han somnade ikväll vår son så sa han: -"Mamma, imorgon ska jag sparka hela dagen, precis om idag! Får jag det?"

Och visst får han sparka sig fram på sitt nya fordom om han vill! Det är så härligt att se honom! Och jo, Hanna har allt fått testa hon också...

//Bonnfrua

En liten sensommarpromenix

Har egentligen inte så mycket att förtälja, sommaren håller på att gå över i sensommar (om den inte redan gjort det?) och skördetiden är i det närmaste här. I eftermiddag ska nämligen tröskan fram ur sin rätt stora gömma. Det är alltid lite speciellt, fast i år har Janne inte mycket spannmål att tröska här hemma. Som tur är ska han tröska hos en annan KRAV-bonde också så mastodontmaskinen får jobba några timmar iallafall.

Idag på förmiddagen tog Hanna och jag oss en liten promenix, jag med kameran i näven och hon per cykel. Det är så det brukar vara...

Dags att starta utanför köksdörren, men foppatoffeln åkte av, så det var bara att börja om igen.

En nyckelpiga var i farten i dikesrenen.


Rönnbären har antigit sina höstfärger.

I natt (bokstavligen) slogs klövern av och ska bli ensilage till fåren här i vinter.

Janne odlar klövern som sk gröngödsling, dels drar den ner kväve i jorden samt att den blir bra mylla till nästa år när annat ska odlas där. Det är verkligen en hel vetenskap det här med lantbruk! Och som pricken över i kan vallen användas till foder hos en kollega, som ombesörger allt det jobbet själv! Mycket praktiskt!

Vi mötte postbilden på vår lilla tur. Hanna (och Albin med för den delen) har blivit lärda att när det kommer en bil så stannar man på vägkanten och står stilla. Och så skedde även idag. Brevbäraren stannade till på tillbakavägen och berömde Hanna för att hon stått stilla. Det värmer ju i modershjärtat kan man säga!

Som extra tack fick hon själv köra hem posten de sista hundra metrarna. Det var allt lite märkvärdigt!

//Bonnfrua

Ny traktorförare på gården

För ett par dagar sedan fick Albin reda på att farmor började köra traktor när hon var 6 år. Hon har berättat att hennes pappa ställde in traktorn och så skulle hon köra med vagnen efter där pappan och drängen stod och hävde ut gödsel. alltså gick det i krypfart och karlarna hade med lätthet kunnat springa ifatt traktorn vid behov.

Men nu ska ju Albin snart fylla 6 och då bara måste ju även han få köra själv, tycker han. Så idag när barnen kom hem från ett par dagar hos sin mormor och morfar var det dags. Lite potatis skulle köras upp inför gårdsbutiken imorgon med hjälp av en grej som kallas "kroken" som sitter bakom traktorn. Jag var där med kameran för att dokumentera...

Janne körde ut traktorn på potatisåkern och ställde den i rätt körriktning, så Albin fick gå de få metrarna över vägen och ut på gärdet.
Här förevisas stoppknappen, växeln hur den läggs i och hur han skulle trampa/koppla ur.

En mycket koncentrerad son körde en sisådär 8 meter innan det var dags att stanna. Bakom går Janne med "kroken" för att plöja upp potatisen. Om du klickar på bilden blir den större och du ser stoltheten hos Janne och koncentrationen hos Albin.

"Kroken" är fastsatt på jordfräsen med en kedja, det gör att det ser lite konstigt ut bakom traktorn. Jordfräsen är inte igång utan hänger bara med.

En mycket stolt och glad fader som plockar upp potatisarna inför försäljningen imorgon.

När traktorn vänts (av Janne) fick Albin köra en liten bit tillbaka också. Det festliga är när man kollar in hur hans sitter: precis son Pappa Janne!
Hanna var med på ett hörn, frustrerad över att hon inte fick köra. Men hon är ju för kort! Hon måste ju nå ner till pedalerna först. Så hon fick åka med Pappa när han vände ekipaget. Lite rättvisa måste det vara i världen ändå!

Storebror klarde det!
Det finns allt en del knölar nere i jorden.

Mormor var tvungen att få veta detta fantastiska att Albin kört traktor själv!

Givetvis skulle även Hanna prata, och hon berättade om sina plåster hon fått pga av att ladugårdsbacken "anföll" henne.

En vanlig, fast stor, dag här hos oss! Den lilla traktorturen på kanske sammanlagt max 2 minuter fick Albin att växa kopiöst! Tilläggas bör att det gick så sakta så Janne hade svårt att hålla "kroken" på rätt köl. Så hade det behövts hade han kunnat springa ifatt den gamla traktorn med lätthet.

//Bonnfrua

Sommar, sol och bad

Jahani gott folk! Då har sommaren kommit till byn igen efter ett regnigt och kvalmigt avbrott! Gräset växer så man ser det. Nästan, men det är ju bra några dagar sedan det klipptes och det är sannerligen dags igen!

Igår var vi hemma hos både G-mormor och G-morfar och barnens mormor och morfar. En skön dag när vi blev fullt servade med mat, fikakorg och hemgjorda grillade hamburgare till kvällsmat. Sånt njuter jag verkligen av!

Fikakorgen togs med till en av barndomens sjöar, en liten en mitt ute i skogen. Så många minnen! Där hajkade vi i ett vindskydd när vi var i tonåren och där har det badats oräkneliga gånger.

Oh vad jag njöt: skog, sjö, dofter, sol och bad. Vad privilegierade vi svenskar är som har allemansrätten ändå! Tänk att bara få stanna till ute i naturen och vara där en stund vid en sjö och njuta!

Hanna hittade något sjögräs som det gick att leka med.
Albin skulle göra så stora vågor att en stor sten flyttade på sig.

Här hjälps de åt att göra vågor, men stenen var orubblig. Den vägrade att flytta på sig.

Naturligtvis badade även jag och Janne, så härligt!

Där vi slog oss ner invid sjön växte det lingon

och blåbär.

Helt klart en dag att lägga i minnenas arkiv och ta fram när vintern känns lång.

//Bonnfrua