Cykeltur, på tur med dig...

Ett litet experiment utfördes denna eftermiddag då dottern hämtades hem från dagis per cykel. 3.5 km är det enkel resa så för hennes gamla mor blir det till att trampa på "kärring-racern" i vinden över slätta åt båda hållen.

Experimentet bestod i att använda kameran i min relativt nyinskaffade "ajfån" samtidigt som jag själv trampade på där bakom liten femåring.

Som ni ser var det inte någon direkt trängsel på vägen hem, vilket är tur det! Snart när vårbruket kommit igång på allvar och alla bönder med sina dubbelmontage och stora maskiner ska fram, då kan det bli trångt på vår lilla väg. Hua!

//Bonnfrua

Blåsippor

Även idag har vi blivit bjudna på härligt vårväder här på Slätta. Då är det svårt att bara vara inne, hela kroppen vill bara ut!

Så efter jobb och dagis tog Hanna och jag oss en liten promenix upp till blåsippestället för att kolla läget. Jorrå, det lyste blått inne i skogen vid sidan av vägen. Så blåsippor fick vi med oss hem både i kameran och som bukett.

Solen värmde och en koltrast började kvittra för oss, så jag lyckades övertala fröken Pratkvarn att vara tyst en minut och bara lyssna! Helt magisk så underbart det är med en solbelyst skogsplätt, en madrass av barr och så fågelsång. Riktig påfyllnad av själen.

//Bonnfrua

Blåmesar

I måndags var jag ledig enligt schema och Albin var hemma för att låta de obligatoriska 48 timmarna gå efter magsjukan. Jorrå, förra veckan var båda barnen drabbade så det var bara att acceptera läget och tvätta, torka tvätten och försöka få i dem dryck.

Men som sagt, i måndags var det en underbar vårdag här ute på Slätta, så sonen och jag var ute och grejade lite. Då såg jag i ögonvrån hur blåmesarna börjat göra iordning sin holk, och med kameran beredd satte jag mig på brunnen för att spana på dessa bevingade varelser.

Albin tyckte det var tråkigt tills han själv fick syn på dem och kunde konstatera att blåmesar gillade ju han, och då var det lättare att sitta på "spaning" utan spring i benen som ville klättra i trädet där blåmesarna höll till.

Några bilder blev det och här kommer några av dem. Jag får inte till detta med bildtexter idag och så verkar det som om bilderna har bestämt sig för att hoppa omkring en massa... Men men.



//Bonnfrua

Lärkan har kommit

Här ute på slätta har ett säkert vårtecken hörts och setts. Redan i onsdags den 29/2 så hörde jag lärkan drilla högt uppe i skyn, och nog har jag hunnit se dess speciella "fladdrande" upp från åkern och högt upp i det blå. Det är faktiskt ett privilegium att ha denna lilla oansenliga skönsjungande fågel så nära inpå "knuten".

Och vi njuter av det vårväder som skänkts oss de senaste dagarna.

Hanna fick för sig att vilja cykla hem från dagis en dag, så igår fick den nya röda treväxlade 20" cykeln åka med till dagis, och stod parkerad på altanen med hjälmen hängandes på styret.

Fram kom även svärmors gamla cykel och fick lite luft i däcken och sedan var den startklar. Albin och jag trampade iväg de 3.5 km över slättas med-och motlut samt backar till dagis där liten fröken fick bråttom hem. Visst tar det lite tid att komma hem, särskilt idag då det var motvind hem! Även i den nedförsbacke vi har fick vi trampa, så det säger ju lite om hur trögt det gick i motluten med vinden rakt i ansiktet. Men hem kom vi!

Nu börjar det dra ihop sig till helg. Janne är ute och förbereder potatisen inför butiken imorgon. Mycket jobb är det när man har en gårdsbutik! Förhoppningsvis kommer han in till kvällsmaten, men säkert är det inte idag. Barnen är just nu ute och "kollar läget" på den fronten.

Önskar dig en bra, skön vårig slapparhelg!

//Bonnfrua