Om du kollar in min systers blogg så står det där bla om ett barns utveckling i livmodern. Det är verkligen fantastiskt hur något som inte var något blir till en unik människa! Det är något man kan meditera och filosofera över och inte minst förundras över!
Dagens inlägg är lite på samma tema...
Häromdagen när Albin och jag var i skogen för att spana in när Pappa fällde träd, tyckte sonen att några kottar skulle passa som dekoration här hemma. Jag tog till mig idén och lade tre kottar på brickan med ljus.
Det tog inte många timmar innan de hade öppnat sig, och nu är brickan full att granfrön!
Brandfarlig dekoration
Tänk att alla dessa små frön har potentialen att bli stora mäktiga granar!!!!
Tänk att alla dessa små frön har potentialen att bli stora mäktiga granar!!!!
När jag var barn sjöng vi en sång i kyrkan som hade en vers som var så här:
"Allt har Han skapat av ingenting. Blott ett ord och jorden blev till. Det blev ljus där förut var mörker. Där det var öde och tomt gav Han liv..."
Det är en textsnutt som är väldigt innehållsrik, om man funderar en stund.
1 kommentar:
Vad fint med kottarna... och så sant så sant!!! (Ditt inlägg alltså =))
Skicka en kommentar