Igår var det studiedag i skolan så vi passade på att åka hem till Mormor och Morfar då även jag var ledig. En resa på ca tio mil.
Kameran låg i bakluckan med fulladdat batteri, där fanns även extra varma kläder till barnen då Mormor hittat skridskor till dem på second hand! Billigt och smidigt då de passade bra på alla fyra fötterna som ville ut och åka bums. Men se att i kameran var det inget minneskort, så inte kunde jag föreviga det! Så typiskt, alltid är det nåt jag glömmer!
Jag var hos min Mormor och Morfar på förmiddagen för att visa Mormor bla hur man gör en textruta i ett worddokument. Vem sa att man inte kan lära gamla hundar att sitta??? Jättemysigt att få vara ensam med dem, precis som "förr i ti´n". Visst är det lite coolt att bo på ett trygghetsboende och ha en dator som man använder dagligen!? Måste ju få skryta lite med min Mormor!
När kvällsmaten var intagen och barnen trötta efter några timmar på isen stuvade vi in oss i bilen för vidare färd hemåt Trodde vi! Innan vi kommit utanför samhället började en röd lampa blinka och tuta på instrumentpanelen. Inte visste jag vad det betydde så jag svängde in på en avtagsväg och stannade bilen, ringde Pappa som fick komma till undsättning.
För att göra en lång historia kort så var det helt enkelt vattenpumpen som gett upp! Jippiiii, NOT! Så Pappa fick skjutsa oss halvvägs hem där Maken kom och mötte upp. Istället för en lagom tur på en timma tog detta äventyr 2½! Jorråsatte. Men just nu är bilen på verkstan och de kunde börja fixa och trixa med den omgående, så jag hoppas att min kära Octavia snart är hemma hos mig.
Så kan det gå, inga foton tagna och inte ens en bil med oss hem. Som sagt, alltid är det nåt!
//Bonnfrua