November

När jag kom ner i köket i morse såg jag hur dimman kom invällandes från norr. Riktigt novemberväder har vi nu med gråhet, dimma och snöslask trots plusgrader och regn.

Här ser man hur dimman närmar sig. Längst ner till höger är från söderfönstret: nu ser man vägen igen uppe på backen.

I skrivande stund är barn och make ute och plockar undan leksaker mm från sandlådan. Även min bänk på trappen får gå in på sin vinterförvaring på höskullen nu. Tiden att njuta av sommarkvällar på nämnda tingest är förbi för den här säsongen.

Igår hade vi lite mainkyr på unga fröken. Det var väldigt viktigt att hon fick nagellack på både "händer, fötter och fingrar" som hon uttryckte det. Men det blev bara på naglarna... alla 20!

Det är viktigt att det glänser!

Sonen stannade inne hos mig igår när dotera gick ut för att jobba med Pappa. Det brukar vara tvärt om annars, så det var extra mysigt att få rå om grabben själv en stund. Vi påbörjade projekt adventsgardin!

Ja ni vet den där knypplade spetsen som ska monteras på en tygbit. Så det sysslade vi med! Och givetvis skulle han prova på symaskinen!

Koncentration!

Han sydde tills undertråden tog slut, det var ganska rakt med tanke på att det var första gången som han begagnade sig av en dylig. Han är vänsterhänt vår telning, och det märktes att maskinen är gjord för högerhänta! Den som allt annat. Det blev lite bak och fram för honom, men det gick.

Och gardinen då? Jodå, den ska bara pressas efter konstens alla regler nu. Ett knypplat alster ska ju ångas, inte strykas så det tänker jag itne göra förrän det är dags att hänga upp den. Så ni får tålmodigt vänta på bildbevisen... :-)

//Bonnfrua

Förberedelser

Måste erkänna: det var så skönt att få flytta tillbaka klockan när jag kom ner i köket i mors...förmiddags. Vips var det ju bara morgon igen!

Så pass mycket betydde den extra timmen att vi orkade ta itu med ett återkommande årligt projekt: Julkortstagning!

Det brukar ju vara lite billigare en bit innan jul med beställningar, men det ska ju stämma med barn, föräldrar tid och annat när man ger sig på detta. Men efter frukost satte vi igång!

Jodå, efter sammanlagt ca 200 kort har jag nu två kvar att välja mellan. Det är inte kamerans fel utan snarare den som håller i den och de som står framför. Barnen var jätteduktiga, men att båda ska titta åt samma håll, le och se anständiga ut under samma bråkdel av en sekund, det var inte lätt! Titta bara på dessa borttagna kort:

Vi eldade i kaminen för att skapa lite julstämning. Fast solen lyste och värmde upp vårt vardagsrum så det hann bli rätt varmt innan vi var klara...

När så eftermiddagen kom tog jag mig en tur med kameran i trädgården. Det är ju siste oktober idag och tja, vintern närmar sig. Insåg att när päronträdet nere vid vägen har tappat sina blad så ser jag vägen uppe på krönet igen. Det är höstvarning om något!

Ett Signe Tillish (stavning?) hänger kvar, urätet. När jag tog kortet såg jag inte flugan på grenen.

I grannträdet hängde detta röda ditot, sort för mig okänd! :-D

//Bonnfrua

"Vilken årstid är det nu...?"

Just nu smattrar regnet på rutan. Det är mörkt ute och det känns väldigt skönt att elden sprakar i kaminen.

I går var det annorlunda!

Fredagar innebär ju för närvarande att jag är ledig, och då brukar inte jag skutta ur sängen innan dagsljuset har segrat över nattens mörker.

Hanna kom inrusande till oss vid sjusnåret, då hade hon sett att det var SNÖ ute! Pulka, skidor och skridskor skulle fram medesamma för nu var det vinter!!! Kunde inte vi gamla stofiler fatta att det var bråttom ut?!?!?!

Och jo, barnen kom snabbt ut och de fick fram både skidor och pulkor, men is var det inte så bevänt med så skridskorna ligger kvar i garderoben. :-)

De sysslesatte sig hela förmiddagen ute med att göra snögubbar och bara leka. Föret från källarkullen var inte det bästa, gräset är för långt och snön var inte tillräckligt djup så pulkaåkandet gav de upp.

Skidorna står ute nu i regnet, fast på altanen, där de samsas med cyklarna. För min del får snön gärna vänta ett tag till. Men visst vill jag ha en riktig vinter, en sisådär i början av december till mitten av mars...

Solen blänkte så härligt i kådan på biggaråträdet.

Snögubbe under blivande. Man ser exakt var de har rullat snöbollarna!

//Bonnfrua

"På dom första löv som singlar sitter..."

Ute har hösten verkligen gjort sitt intåg! Jag har gått och gnolat på "Okända djur" idag. Du vet den där "...många är långa och svåra att fånga... ... på ett löv som singlar sitter, smådjur och det hörs ett evigt fnitter..."

För idag har sannerligen löven fallit här. I morse var det helt vindstilla ute med mycket frost på marken. Från körsbärsträden föll bladen ner helt lugnt och stilla. Man hörde bara lite prassel där i kylan och solskenet. Då kan man inte annat än att njuta!

Biggaråträdet håller på att bli helt kalt igen.

Albin tyckte det var tråkigt på eftermiddagen när jag höll på att klippa bort lite perenner. Så jag undrade om han inte ville kratta lite, för det fanns verkligen potential till att få ihop en ordentlig hög. Och faktsikt så nappade han på den idén.

Egentligen är det ogjort arbete, men man kan ju ha hur kul som helst!

Hanna kom också efter ett tag och så hjälptes vi åt alla tre att räfsa ihop en "hopphög".

Man kan ju gömma sig också och dyka fram och ropa "buh!"

Efter att båda barnen fått "gömma sig" i högen var det min tur!

De täckte mig totalt med höstlöv, sedan gick de för att hämta Pappa. Han var ju tvungen att se vilken "sto hög" de hade fått ihop. Då passade jag på att resa mig upp. Och faktiskt, Maken blev allt lite skrämd till barnens förtjusning! :-)

Det var riktigt mysigt att ligga där i högen. Det doftade höst och så var bladen torra och inte så där blöta och trista som de kan bli ibland. Lite av barnasinnet måste man ju ha kvar!

//Bonnfrua

10-10-10

Utanför fönstret har solen återigen besegrat dimmolnen och höstens alla färger sprakar!

Häromdagen när jag klippte gräset (förhoppningsvis sista gången för i år!) kunde jag inte låta bli att njuta. Inte av oväsendet och avgaserna, det är sannerligen inte njutbart, men av solens lek med färgerna i trädens löv. För när man åker (vi har en stor trädgård!) på klipparen så får man ju ett annat perspektiv, där under träden.

Så naturligtvis var jag och mitt avtryckarfinger "tvungna" att knäppa lite igår för att dokumentera höstens framfart i vårt lilla hörn av världen.

Det ljusspel som naturen bjuder på går inte att fånga på bild, jag kan det inte i alla fall, men jag har försökt!

En fundering som jag har är om alla dessa färger vi får njuta av nu, om det är en slags kompensation mot den mörka, och förhoppningsvis, vita årstid som vi går till mötes! Då konturer och färger liksom försvinner.

Barnen finns ju alltid med, nu även på lite fler bilder!

//Bonnfrua

Nyheter?

Att vara egen företagare kan innebära att telefonen ringer lite när som helst. Och då menar jag hemtelefonen. När jag var barnledig kunde jag ju svara dagtid i snackluren hemmavid, men nu kan folk (som är vana vid det!) nästan bli irriterade över att ingen svarar. Trots att det även finns ett mobilnummer där man kan nå Företagaren himself på typ jämt.

Nu ska jag inte orera över det, men i dag kom det ett lite mer udda samtal. Det var en föräldrer som undrade om det fanns några nyheter här som telningen kunde skriva om hos oss eller i byn. Det var visst någon skoluppgift, och bönder har ju tid att ställa upp mitt på blanka eftermiddagen redan imorgon dag. Eller???

Nja inte riktigt kanske. Som maken muttrade lite irriterat: -"De kan ju komma 23.30 när jag äter kvällsmat, då har jag tid!" Jo, han börjar bli sliten nu, men än är det inte färdigt med allt, någon månad till med hårt jobb. Minst!

Det är ju faktiskt det jag undrar över varje gång jag ska plita ner ett blogginlägg, ja alltså vad det finns för nyheter här. Dessutom hade jag total idetorka idag så det var ju bra att NN eferfrågade något nytt, för så kan jag ju dilla om det en stund! :-)

Vindruvorna mot söderväggen är snart mogna.

Albin studsar.

Hanna gör "bomben" då man studsar ner på rumpan och sedan i nästa studs ställer sig upp och fortsätter hoppandet.

Farmor blev också förärade liljor förra lörda´n från BeM.

Nu börjar det bli dags att ladda inför veckan som kommer... Årets Husmors-event infaller om några dagar. Mer om det en annan gång... :-)

//Bonnfrua

Redan torsdag

Kära nån vad en vecka rusar iväg! Har inte hunnit nåt annat än jobba den här veckan, och då har jag ju korta arbetsdagar ändå! Men det är just det som har varit kruxet! Att göra 8 timmars arbete på 6 timmar.

Du hör ju själv hur stressigt, hafsigt o "obra" det blir! Så jag hade ett snack med chefen dag. Eller ja, han hade samma sak "på hjärtat" som mig så vi var rörande överrens om att det är bättre att jag är ledig en dag per vecka istället (eftersom jag redan i början av sommaren ansökte om reducerad tid för att vara föräldraledig!). Det var ju så jag tänkt mig det från början... Så from måndag blir det bättre. Hoppas jag! Det lutar åt lediga fredagar... och det skulle ju inte vara så dumt!

Barnen har haft lite allt möjligt för sig i veckan, lekt med kompisar och "hjälpt till med skörden", men nu sover de gott!

Maken är ute och i det sista lilla dagsljuet plockar de fortfarande potatis. Det gäller att passa på när det är bra väder. Det är ju några knölar som ska upp och eftersom vi är så "stenrika" tar det tid. Livet på en pinne för en pärabonne!

I lördags fick jag dessa liljor av Maken. Han var på Bondens Egen Marknad i Linköping och levererade varor från oss, och då passade han på minsann. De har slagit ut nu under veckan och de är så vackra! Ett foto gör dem inte rättvisa, inte två heller för den delen.

I söndags hörde jag plötsligt hur gräsklipparen startade. Om möjligt "håller vi söndag" dvs vilar från arbetet. Tyckte därför det var konstigt och kikade ut. Var bara tvungen att ta med mig kameran och gå ut i ett flygande fläng:

Gräsklippare- bogserlina med "resår"- tramptraktor-vanlig lina-bobbycar.

Det var det ekipaget som tuffade runt i trädgården.

Måste bara visa skuggan av flugan som satt i bladet och solade sig.

//Bonnfrua