En gammal gospellåt med en textrad "talking talking talk" (vilket betyder "prata prata prat") är inte helt korrekt beskrivning på vad mitt blogginlägg kommer handla om idag. Det borde snarare vara: "Skriva skriva skriv" som rubrik, men hur fånigt låter inte det? :-)
Idag fick jag mail på min arbetsadress för första gången, det var olika arbetspass som jag blev erbjuden att jobba. Givetvis ville jag det och svarade jakande på frågorna och skrev även att det var roligt att få mail.
Inget konstigt med det.
Efter en viss tidsrym hade det kommit ytterligare ett e-brev som började "Då får du ett till eftersom du tyckte det var roligt..."
Inget "Hej"
Ingen ny rad och ny mening
utan bara fortsättning av ett skrivet samtal.
Som kontrast till detta skrivna "samtal" lärde jag mig när jag jobbade i Afrika ett helt annat sätt att påbörja ett brev till någon ( så här om jag översätter till svenska):
"Jag hälsar dig i vår frälsare Jesu Kristu namn..."
Långt, lite krångligt och snirkligt. Vett och Etikett helt enkelt.
Vilket är då bäst? En lång inledning som kan vara meningsfull (men också bara tomma ord), eller bara vårt svenska korthuggna sätt?
Det finns ju ett otroligt djup i det afrikanska sättet att hälsa. Å andra sidan finns det en slags intimitet i att svara på mail som om man bara pratade, frågor och svar som i ett riktigt samtal.
Är det det vi har missat här uppe i Nord, att faktiskt prata med varandra, inte bara skriva/blogga/chatta/sms:a/och-allt-vad-det-nu-heter. Kanske är det så!?!?!?!?!?!?
Så då är kanske mitt rubrikval inte så dumt ändå: Prata, samtala, umgås!
Djupt? Nej
Trött? Ja
2 kommentarer:
Tack för pratstunden tidigare ikväll!
Tror att vi grannfruar är bra "pratare" förutom när plikten kallar oss som hårdast!
Kram Anita
Så sant...
Skicka en kommentar