2011-02-10

Snöfall

Hej på er där ute!

Idag har snön fallit kan man lugnt säga. Det var nog en dm snö på biltaket när jag skulle hem idag och det var bara tack vare snöpinnarna som jag såg vår lilla vägs sträckning. Massor av snö i luften, skymning och marken, både väg och åker, var totalt konturlös. Men sakta men säkert tog jag mig hem! :-)

Den här veckan har faktiskt varit lite turbulent och krafterna till att blogga har varit obefintliga! Influensan som knockade ut mig tidigare har sannerligen gjort mig fysiskt trött! Att jobba har funkat, men när jag slappnat av hemma har det inte funnits någon kraft kvar i muskulaturen.

För att sammanfatta många turer fram och tillbaka har jag nu (äntligen) fått förlängt vikariat på jobbet. Det har varit flera tjänster ute men folk "utifrån" har knipit dem framför näsan på mig.

Men så fanns det ett vikariat som sträcker sig till nyår som var utannonserat som jag fick napp på. Det innebör mer oregelbundna arbetstider på ett annat sätt än nu, men vad gör väl det? Och så muttrade chefen nåt i stil med att framåt nyår har jag så många las-dagar så då blir jag anställd tillsvidare. Muttrade och muttrade, men antydde då. :-)

Så för första gången i mitt snart fyrtioåriga liv har jag vittring på en fast tjänst!!!

Tigermannen skulle vara med när jag försökte få till ett kort till 365-utmaningen ute i högra marginalen, så han får pryda denna blogg idag. :-)



//Bonnfrua

5 kommentarer:

Ulla sa...

Vi håller fingrar och tår för att Las-dagarna räcker. Jag har en sonhustru i samma bransch som du och hon lyckades förra året äntligen få ihop poängen. Fasta tider så det går att planera och inte minst att lönen kommer är ju ett absolut måste för hela familjen. Vad roligt att du kommit igång efetr flunsan och bloggen finns ju kvar, du är inte ensam om att låta det gå några dagar mellan inläggen.

Anonym sa...

Tack för fika och pratstund igår!

Kram Anita

Charlotta sa...

Håller tummarna för ditt "fasta jobb". Att inte vara trygg för framtidens försörjning är tuffare än man egentligen vill erkänna för sig själv.
Själv har jag i mina drygt 40 år bara haft o-fast jobb under en 4-månadersperiod (efter en tur in i väggen...) Jag gissar att du jobbar inom det offentliga. Jag har lyckats undvika den arbetsmaknaden. Kan inte fatta att de inte förstår vikten av trygg personal. Inte för att man kan vara säker på en "fast" tjänst heller, men då behöver man ju inte oroa sig förrän nästa omorganisation i alla fall... vilket kanske sker oftare än förnyelse av vikariat hos offentliga arbetsgivare iofs... :P

Ser ditt inlägg om 4-åriga prinsessan och minns nostalgist när min tjej var en liten prinsessa. Hennes klänning var av "riktigt guld" - trodde hon i alla fall. :D De är för härliga!

Önskar dig en skön helg, och tackar för din kommentar hos mig.

Felix sa...

Håller tummarna för att det ordnar sig med jobbet!

De är lite lika våra Tigrar!

Vinterhälsningar
Elisabet

trebarnsmamman sa...

Härligt om det kan lösa sig på jobbfronten!