Sakta, sakta dalar de små snöflingorna ner mot marken och lägger sig som florsocker över markerna. Det lilla gör att det blir så tyst och skönt ute och mörkret lyser liksom upp. Tankarna vandrar när jag stannar upp, det känns som om naturen äntligen får vila under ett tunt litet täcke av snö.
Önskar jag kunde stanna längre och bara titta upp mot lampan där jag kan se de små flingorna dansa ner långsamt mot marken.
Någon gång hörde jag att det enda som finns som är perfekt är en snöflinga. Om det stämmer vet jag inte, men i så fall är det perfekta ganska så förgängligt. Det är väl det som är paradoxen, precis som i evangelium.
4 kommentarer:
Oh, det var vackert och poetiskt.
Tack för kommentar hos mej. Det är alltid roligt att få veta vem som tittar in hos mej. Jag känner också att vävstolen får vänta lite på mej, även om jag lovat en matta innan jul. Har insett att det inte går nu. Känner mej lite bättre i ryggen, men inte helt bra. Jag ska försöka lyssna på vad kroppen säjer. Julhelgen här kommer att bli lugn. Bara yngste son som är ensamstående kommer hem. Övriga barn firar var för sej. Lika skönt för dem att slippa vara ute på vägarna och jag tror att barnbarnen trivs bäst hemma vid julen. Vi har vår sommarvecka då alla kommer hit samtidigt om det går och då är huset överfullt.
Nu önskar jag dej en skön och trevlig vecka.
Kramar Birgitta
Visst är det fint med snön, vi hoppas den får stanna kvar. Roligt att kunna hjälpa till med det lilla igår. Är också tacksam för att vi har så goda grannar.
Kram Anita
Härligt med snö, fast i vår familj är två för snön och en är emot. Jag som är för snön är förskollärare och ser alla fördelar med snön, han som är emot är den som får skotta snö. Vi får hoppas att vi får fira en vit jul. Det är så härligt att åka på midnattsmässa eller julotta när det är vitt och kallt.
Vilken fin riddarborg ni har gjort av pepparkaksdeg!
Ha en bra fortsättning på veckan!
Märta
Skicka en kommentar