Men till nästa år igen, kommer han vår gamle vän...

Den gamla barnvisan fanns i mitt huvud när granen åkte ut idag. Det fanns ingen återvändo, den barrade så fruktansvärt så alternativen var få! När jag ändå var igång med "julbortplockning" så fortsatte jag att avjula hela nedervåningen. Där uppe får vänta till imorgon... det får vara någon måtta på´t!

Som jag skrev om före advent hade jag nya gardiner i köket, kappor för att vara mer precis. Vi har ju tre fönster i nämnda rum så det krävs ju en del för att få det bra. Inte en rät vinkel, inte en rak yta i tak eller golv så att mäta längder kan vara problematiskt. Men nu som sagt kom jag på hur smidigt det var/är att ha gardinkappor i alla fönstren. Så då var det ju bara att tillverka det...

Redan för ett par år sedan sydde jag av gamla lakan längder till två av fönstren och en kappa till det lilla norrfönstret. Så nu rotade jag igenom lakanslådan igen för att försöka hitta något snyggt lakan med spets och monogram. Jajamensan, visst fanns det det. En tvätt och lite sömnad senare hade jag två nya gardinkappor i våra köksfönster.

MA = Margit Andersson = Jannes mormor.

Vilket jobb för några lakan! Plattsöm och spets

(just denna maskintillverkad, men ändå!)
Ville inte göra mig av med den fina julstjärnan

och amaryllisen, de får hänga kvar ett tag till!

Islykta.

När jag var barn var det ju riktiga vintrar, och då brukade det göras islyktor. Så nu när vädret har varit gynnsamt ur den aspekten har vi en liten lykta på trappan. Mysfaktorn känns rätt hög måste jag medge! :-)