2010-02-16

Som blixten

Februari.
Vinter.
Skogsdags.

Så även för maken, ved ska tas fram både för eget bruk och även till försäljning. Så idag tog barnen och jag apostlahästarna och gick ner till skogsplätten där Pappa och Farmor befann sig. Den sistnämnda är med som back up i fall något händer, det är ju inte helt riskfritt att arbeta med yxor, sågar och fallande träd.

Hanna har med sig ryggan med "dörsel" (hörselkåpor) och bananer.


Albin hade bråttom, här är han nästan framme.

Janne jobbar för fullt.
Naturnära arbetsplats.

Barnen hjälpte till att rulla fram bitarna som skulle huggas.
Vi tjatade på dem att inte gå för nära, och tillslut så hjälpte det.


Jag kämpade som en galning med denna i dubbel bemärkelse kvistiga bit. Kände mig verkligen som blixten: Träffar aldrig två gånger på samma ställe! :-)


Här har några toppar dragits fram med hjälp av traktorn, Albin får hjälpa till att lossa dem. Inga problem, han är ju 4½! :-)

En naturlig installation: En kotte tittar fram under snömössan på den gamla stubben.

Ett fällt träd ska dras fram nu när det är kvistat och klart...

...aj då. Snön är djup och traktorn satte sig fast. Men när stocken var kapad i kortare bitar gick det bättre.

Efter närmare tre timmar ute i friska luften med massor av "arbete" i skogen somnade barnen gott! De har gått balansgång, klättrat över fällda träd, gjort kullerbyttor och snöänglar, så nog har de gjort av med energi alltid! :-)

4 kommentarer:

Mis sa...

Vilken idyll =)
Vi har paket härhemma till både dig och Hanna. Hoppas vi kan ses snart!!!
Kramar Mis

Lovisa sa...

Hello you! Vad härligt det ser ut...och jag förstår att barnen somnade gott den kvällen :o)

Marcus hälsar att "Ja, det är den miniräknaren" ;o) Den håller i än i dag.

Kram, vi ses snart!!

Kram Lovisa

Birgitta sa...

Hej! Av din kommentar på min blogg, så förstår jag att din käre make aldrig varit i Värmland och sett hur det ser ut skogarna här.
Vårt lilla torp (på 45 ha) har en nivåskillnad på 225 m från sjön till högsta punkt. På slänterna växer stora fina granar, som inte har gått att avverka, eftersom inga maskiner kommer dit. Det är motorsåg och häst som gäller. Först får de släpa timret uppåt lite och därefter brant neråt. Det är väldigt oländig terräng och timret hade aldrig varit kvar om det gått att köra med skogsmaskiner eller traktor där. Och en fördel att köra med häst i skogen är att det inte blir några fula spår, utan den kommer fram mellan träden. Jag har sett hur de kört med skogsmaskiner på andra sidan sjön och jag har suttit med andan i halsen och undrat hur det ska sluta.
Roligt att du vill vara med och tävla hos mej. Nu ska jag gotta mej med VävMagasinet som jag fått idag. Såg att det var mycket intressant i den.
Ha det!
Kramis Birgitta

Vardagens guldkorn sa...

Ett gott dagsverke ni utfört ser jag =0)
Förstod nästan att det var något sådant (5 dagar) som gällde... vi är alltså inte säkra än.... bara att vänta och se alltså...
Hoppas ni håller er friska!
Kram Linda