2009-11-27

En 4-årings funderingar

Vår ladugårdsplan besöktes igår (helt enligt turlistan) av Bokbussen! Denna enorma lyx att ha biblioteket utanför knuten är så otroligt super! De har mycket barnböcker så det är ju det vi i huvudsak lånar. Då hinner inte böckerna bli uttjatade och favoriter i repris går ju bra när de har fått vila x antal veckor.

Igår lånade vi en bok om Halvan. Det är en hel serie med böcker som intresserar vår son enormt eftersom de förklarar hur en bärgningsbil, buss, sopbil, ambulans och brandbil mm fungerar.


Denna omgång fick vi alla lära oss hur grävmaskinen fungerar. Boken förklarar att man sköter maskinen med hjälp at två pedaler för fötterna och två spakar för händerna, samt att det krävs ett års utbildning för att bli grävmaskinist, samt visar olika skopor mm mm!!!!


Vid frukosten idag kommenterade Albin hur svårt det är att ratta en grävmaskin, och att man måste gå i skolan osv. Han kom fram till att han nog inte skulle klara av att köra en sådan grej. Jag svarade att alla kan ju inte köra grävmaskin för vem skulle då köra traktor, lastbil eller buss??? Sedan fantiserade vi om hur det skulle se ut på Maxis parkering om alla kom med varsin grävmaskin! :-)

Albin funderade en stund, sedan sa han: -"Det är tur att de inte har grävmaskiner i himlen, för de är så tunga så då skulle de ramla ner. Då skulle vi behöva begrava farfar en gång till!"




Underliga funderingar inne i detta huvud!

2 kommentarer:

Mia sa...

Men, vad söt han är! Vilka härliga funderingar. Ungefär som när Seth funderade på att han själv ramlade ner från himlen och vi fångade honom, när han föddes =) Vad härligt det är att följa deras funderingar!
Kram

Birgitta sa...

Hej! Tittar in för att önska dej en skön och trevlig 1:a advent tillsammans med familjen.
Vad roligt att din mor läser min blogg. Förstår att du får kommentarer om min vävning då. Hoppas de inte är för negativa.
Vi har också en gammal traktor från 1963, en IH 414. Den köpte vi begagnad kanske 1974 när vi arrenderade en gård i Östergötland.
Som du säkert förstått är jag lite av en flyttfågel som inte har någon egentlig hembygd och det kan kännas lite tomt ibland.
Vilka roliga funderingar barnen har och ofta ligger det nog något i dem.
Kramis Birgitta