Lucia

Så har då den stora dagen redan nått sitt slut, åtminstone för barnen! De var så spända och förväntansfulla innan vi åkte redan halv sju i morse.

Färdiga inför Lussandet.

Hanna skulle ju vara "sankta Lucia" och kronan var inställd och fixad, samt lucialinnet nerlagt efter årets längd. Men så i lördags såg hon ju klänningen på stormarknaden.

Hon var bara tvungen att vara tomte i den där röda tingesten! Och modern, hon gav med sig... så lyckan var extra stor idag när hon fick ta på sig den röda plysch-saken.

I församlingshemmet.

Det var mången far-och morförälder tillika föräldrar som gått upp i ottan för att se sina ögonstenar framföra de klassiska sångerna. Blixtarna var många, nästan lika stort uppbåd som på prinsessbröllopet i somras... nästan i alla fall. :-)

Måste ge en eloge till personalen som orkar öva in allt år efter år. Det var ingen av småttingarna som bröt ihop utan alla skötte sig exemplariskt, nästan. Men inte för perfekt utan precis lagom ni vet.

Och det var med stort allvar de tog sig an uppgiften att sjunga för oss vuxna och storasyskon.

Femåringarna fick tända varsitt ljus och läsa en liten vers, sonens var som följer:

"Snö till jul det gillar jag, kan leka ute varje dag!"

Vet inte vem som var stoltast över att han klarade det, Albin själv eller vi föräldrar...

Kameran ja, den fick jag med som ni redan sett. Men skinkmackorna... de blev kvar i kylskåpet. Det är för väl att man har goda grannar som kan dela med sig!

//Bonnfrua