Sedan jag plitade ner mitt senaste inlägg så har det hänt en hel del här på går´n. Mamma och Pappa har varit här och jobbat i dagarna tre. Som tur är (får man väl säga!) har det varit bra arbetsväder med moln men ändå lagom varmt. Det var sista timmen idag som solen stekte på dem när de jobbade, men då kunde de ju ana att de snart fick lägga ifrån sig skruvdragaren och de andra verktygen. Men att beskriva ett projekt (det är flera hos oss i år...) utan bilder är ju ingen ide´, så speciellt för Mormor Britta och Morfar Elias kommer det det nu en rejäl bildsvit:
"Hörnet" vår uteplats sedan några år tillbaka. "Skärmar" har suttit och gjort det hela lite mer avskilt, men de monterades ner eftersom jag önskade mig en pergola.
En tanig stackars syrenhäck är planterad också som insynskydd, men den tar god tid på sig att växa. De plantorna som inte dött under vintern vill säga.
Pappa var och gjöt 8 stolphål (i två omgångar) för att liksom förbereda. Här är det finliret han fixar till mellan stolpskon och betongröret.
En tanig stackars syrenhäck är planterad också som insynskydd, men den tar god tid på sig att växa. De plantorna som inte dött under vintern vill säga.
Pappa var och gjöt 8 stolphål (i två omgångar) för att liksom förbereda. Här är det finliret han fixar till mellan stolpskon och betongröret.
Material inhandlades redan förra veckan. Vant backade han in kärran mellan träden. Om du klickar på bilden blir den större och då ser du hur Albin kikar bakåt i baksätet. För givetvis var barnbarnen med och hämtade virket.
Måndag förmiddag. De första stolparna restes. Här är de som synes inte ens fastskruvade!
Mäta, tänka, mäta, tänka...
Den här bilden tog jag med bara för att ni ska förstå hur öppet det är ut mot vägen. Bara en potatisplätt är mellan trädgården och trafikanterna. Eller var ska man väl egentligen skriva.
Hjälpredor, i dubbel upplaga.
Här kan man börja ana hur det ska se ut.
Många timmar och mycket funderande senare ser det ut så här:
Många timmar och mycket funderande senare ser det ut så här:
Vy från vägen. I förgrunden potatis, sedan trädgården med den nästan färdiga pergolan, åkrar och en dryg kilometer längre bort en skogskant.
Det fattas en del "finlir" samt att mina fem clematisar och humlen behöver lite mer stöd i livet. När växterna är uppbundna så kommer det lite fler bilder. Men nu tycker jag det räcker för idag!
Tack för hjälpen Pappa och Mamma!
//Bonnfrua
5 kommentarer:
Vad duktiga dina föräldrar är! Kommer att bli ett mysigt ställe att sitta och njuta på när ni får några lediga stunder!
Ha det gott!
Märta
Men så fint det blev! Och ändå bättre när växterna får klä in pergolan. Inte dumt med händiga föräldrar som kan hjälpa till. ;-)
Sommarhälsningar
Elisabet
Det blir en härlig plats att njuta på. Hjälpredor är guld värt och så kan man ju faktiskt ha trevligt under tiden man jobbar. Jag antar att det blev en och annan fikapaus.
Vad roligt att kunna få hjälp av föräldrar när man vill ha något extra gjort och de ser ju så proffsiga ut. Vad fin potatisen ser ut. När vi var ner till Kisa åkte vi över Motala-Skänninge-Mjölby och bl.a. Sjökumla. Är det inte i närheten av där du bor?
Här är fullt upp med barn och barnbarn nu och hinner inte blogga utan bara en liten snabbvisit här.
Ha en skön sommar.
Kram Birgitta
Vilken underbar gemenskap ni har i er goa familj. Alla hjälps åt och bra blir det. Jättefint kommer du att få det nu..
Kram Maidi
Skicka en kommentar