Så urtypiskt...

Som jag skrev tidigare idag har jag hittat en av mina gamla vänner! Jag har kollat runt på hennes blogg, och nu helt sonika lägger jag en länk här för er som är nyfikna. Just detta inlägg är så urtypiskt (i positiv bemärkelse!) för min vän.

Ko-vändning

När jag slog på datorn (ja drog igång den alltså, inte slog sönder den =)) hade jag en plan vad jag skulle blogga om. Men när jag sedan märkte att jag fått en kommentar från någon jag inte kan identifiera så klickar jag mig vidare och hamnar i södra Europa!

En av mina närmaste vänner från studietiden har bosatt sig där. Visst är det märkligt att man först tappar kontakten och sedan på olika vägar hittar varandra igen i "bloggosfären"! Jag blev så glad! Så oväntat!!!! Livet är verkligen fullt av överraskningar!

Det jag hade tänkt blogga om var hur min eftermiddag/kväll såg ut igår. Det var full rulle i Missionshuset, dvs vår kyrka. Fönster putsades, nya gardiner pressades och hängdes upp, bänkar bars ut ur kyrksalen och istället kom stolar och bord in. Det var vad man kan kalla för fullt ös! Vi var 10 personer som grejade och pysslade under några timmar, och fint blev det! Riktigt färdigt blev det dock inte eftersom några löpare skulle sys hemma, men grunden är så att säga lagd.

Vad vi stökade inför? Jo, imorgon kväll är det avskedsfest för vår pastor som slutar, så då vill vi att det ska bli fest för henne! Inte för att jag vill att hon slutar eller så, men ni fattar va´!

Dukar sys och servetter ska vikas.

Dukarna stryks innan de läggs på...

...borden.

Alla hjälptes åt.

Det är ju något visst när man är ett gäng i olika åldrar som hjälps åt inför en viss sak. Alla hade sin givna plats och uppgift, det bara flöt på och hände saker hela tiden. Det är sånt man/jag blir glad av, fast nog var jag trött när jag kom hem! Ser fram emot morgondagen vad som ska hända då... lite skvaller hörde jag så det finns anledning att vara nyfiken!

Äntligen!

Nu har jag äntligen fått klart mitt örtsalt! Att det kunde ta så mycket tid i anspråk...?!

Örtsalt.

Måla hår

I bilen på väg hem från jobbet idag tänkte jag att denna eftermiddag skulle jag "inte göra nå´t" bara ta´t lugnt och ha det skönt i solen som strålade från en blå himmel.

Min grannfru undrade om vi ville fika och "måla hår"... och det passade ju jättebra in i min föresats att bara vara!

Men då ville jag ju också få håret "målat" och stack iväg till affären på väg hem från dagis för att inhandla lite färg även till mig. Det är rätt så gôtt att få sitta på en solig altan och få hårbotten masserad och håret blir lite omskött.

Det här med "Måla hår" var Albins uttryck första gången jag hjälpte Anita med håret för drygt ett år sedan. Det har liksom satt sig det uttrycket för det låter så roligt. :-)

Före

Mitt emellan

Efter.

Barnen och jag tog oss en cykeltur för att kolla in Janne och Inger när de plockade lite potatis. Hanna fick åka med mig, men Albin trampar på bra måste jag ju säga. När vi skulle gå ut på gärdet över tiltorna (potatisfårorna) insåg jag hur stor Hanna blivit!

Förra året fick hon rida på mina axlar över potatisåkern för hennes ben räckte inte till i upp-och nerförs"backarna". Nu klev hon på med långa kliv uppepå tiltorna utan större problem. Vad fort de växer!

Make over

Planering, det är något som jag är beroende av! Jag vill (och behöver) veta i förväg vad som är på gång och vad som ska göras osv. Så denna dag var också inplanerat vad som skulle göras under eftermiddagen: Det var dags för en tur till Vadstena för att träffa vår revisor. Visst låter det högtidligt som en äldre herre i kritstrecksrandeig kostym, typ. Nu pratar vi LRF konsult och en höggravid kvinna något yngre än mig. Kanske inte den bild man får per automatik på näthinnan när man hör ordet "revisor". :-)

Resan blev av, men istället för att företa den allena (som var planerat) var båda telningarna med. Anledningen var att de hört av sig från "potatisgrossisten" och ville ha dyliga, så det var bara för maken att sätta igång med det! Så honom såg jag knappt 10 min vid lunch, sedan har det varit fullt upp för honom i traktorn.

Barnen blev mutade med att om de skötte sig på kontoret skulle de få var sin glass, och det funkade riktigt bra faktiskt!

Från bilen såg vi kor som betade en bit bort, då hördes det från baksätet: -" Ja illaj koj!" Så den där ko-genen dyker upp då och då! :-)

Hanna har ritat en ko!

Albins drake förvandlades till ko när Hannas teckning visade sig vara en ko.

Ännu en ros...

Tyvärr lyckas inte kameran fånga den där djupröda färgen som rosorna har.

Dax att slänga bort penseerna utanför butiken!


På vägen hem införskaffades en boll-kryss, sedan tog vi vägen genom mjölkrummet...

och: Ta-daaaaaaaaaa!

Krukan passade precis i "hålet " i spannen, hoppas att växten liksom viker ner sig lite mer så att den inte blir så timglasformad som den är nu!