Vårspaning v 13 del 5

Då var det dags för en vårspaning igen! Inte kunde jag föreställa mig hur roligt det skulle vara! Men oh, det är ju hur kul som helst!!!!
Tänk att få spana efter våren med kameran i högsta hugg! Fast denna vecka är mitt vackraste vårtecken ändå att sånglärkan har anlänt! Den har jag inte något foto på, men jag bara njuter när den drillarna högt ovanifrån. Det är då det är så underbart att bara stanna, sluta ögonen, ta ett djupt andetag och lyyyyssssssna! Avstressande, för mig i alla fall! :-)

Helgen har fö bjudit på mulet väder, men kvicksilvret har ändå visat på plusgrader, så vår är det ändå! Fast bilderna ser ju lite grådaskiga ut... men men...

Vinbärsbuskarna har fått sig en omgång. 4 av 9 svarta vinbärsbuskar är nu bara en saga all, de kvarvarande är bara "halva". Underbart att få detta gjort!


Plantering på trappen, samt att bänken kommit ut igen. :-)

Krokusarna blommar, lite i alla fall det har ju inte varit någon sol som lockat dem att öppna sig.

Rabarberna visar sig brevid trekammarbrunnen!

Sist men inte mins: Min vårspanargren! Nu har det börjat torka upp bakom den. Nu behövs det bar en massa sol för att knopparna ska våga svälla!

Klicka på ovalen så kommer du till listan med alla vårspanare!

Klipp, klipp

Tänk vad fort en helg går!

Lördagen tillbringade vi ute hela eftermiddagen och grejade i trädgården. Min nya tvättvinda fick sig en gjuten fot och två vinbärsbuskar fick fara till de sälla jaktmarkern. De resterande sex beskar vi rejält! Så skönt att få sånt gjort!!!

Det hann också komma en åskknall med efterföljande hagelskur. Haglen var i ärt-storlek, jag överdriver inte!!! Barnen och jag tog skydd på altanen och det var rejäla kulor som föll från himlen!

Vädret har varit mulet men ändå lite ljummet. Kanske kommer det "ljumma" av att det inte har blåst något direkt. :-)

Idag har vi haft celebert besök från Kisa: Mormor och Morfar var här. Barnen visste ingenting så de blev lite handfallna när den blå bilen rullade in på gården. :-) Men inte var det några sura miner inte! De körde hårt med sina morföräldrar!

Vi gick en sväng för att barnen skulle få cykla lite. Albin drog iväg men Hanna fick kämpa för att hålla balansen! Och jodå, Morfar fick allt hålla i henne så att inte skulle ramla. Mormor var även hon behjälplig måste sägas i ärlighetens namn. :-) Just här kollar hon in gruset i närbild men hon var snart uppe igen! :-)

Tiger var med på ett hörn, men inte brydde han sig om högen med en treåring och cykel inte.

Mormor fick utnyttja sin förvärvade kunskaper som Morfars privatfrisör även på barnbarnen.

"Är du klar snart?!?!?!?"

Alla fåglar kommit re´n...

Idag hörde jag lärkan! Förvisso har jag jobbat tidigare i veckan så jag har ju inte varit ute direkt, men idag! Oh ljuva musik för öra och själ! Verkligen en budbärare om varmare tider!

Barnen och jag har införskaffat lite vårblomster idag och försökt göra lite vår- och påskfint ute.

Penseer införskaffades, just denna har barnen valt färgen på.

Krokusarna har börjat öppna sig lite några cm från snöhögen.


Ett annat vårtecken: barnen cyklar i gegga med galonisar på!

Hanna sätter fart, i bakgrunden ses Janne med min bänk som numera står på sin plats på trappan.

Hanna vilade sig lite... :-)

Nu tittar barnen på "Hotell Kantarell" och har så har vi myst lite med popcorn! :-) Vi har en lugn helg framför oss. Jag är just nu inne i en intensiv arbetsperiod så jag jobbar 3 helger av 4... så nu har jag tänkt mig att bara njuta av att vara hemma!

Lerigt, minst sagt

En snabb titt ut genom fönstret i morse gjorde att mina fötter fick kliva i stövlarna istället för skorna... Förvisso fick jag några gliringar när de stod där på jobbet innanför dörren och såg alltmänt "bonniga" ut. Men det var det värt!

Förstår du varför? :-)

Här stod bilen i morse...

Och så här såg bilen ut efter att jag slirat bort från gräset, bara lite pinsamt om man säger så!

Men med hjälp av högtryckstvätten blev bilen som "ny".

Visst blänker den fint min "kareta"???

-"Jag vill opp" sa rabarberknopp!

Vårspaning v 12 del 4

Nu kan man ana att våren är på väg! Igår och regnade det en hel del, och så har vi haft kraftiga västliga vindar. Detta samt några plusgrader har tagit hårt på snön. Eftersom jag har varit mycket bilburen i helgen i jobbet har jag kunnat följa snöns tillbakamarsch ute i landskapet men inte minst inne i stan!

Efter jobbet igår tog jag kameran med mig ut i snålblåst och regn...

Snögubben är nu bara en liten hög i ett "snöhål". :-)

Vårspanargrenen, knopparna har ännu inte ändrat sig, men marken bakom...

Så här såg det ut där jag brukar parkera bilen...

Snödroppar som jag ser från köksfönstret. De är i Svärmors rabatt... Mina är ännu gömda under en halvmeterhög driva.

Ett vårtecken så gott som något: Så här blir det att gå från bilen och in idag.

Hat-trick

Då så, då har familjen i Skärstad besökt sjukvården tre gånger denna vecka!

Först ut var ju Albin, då när vi satt 4½ h på akuten i tisdags. Sedan var det i torsdags, då var det ånyo sonen som var föremål för läkarvetenskapen: öroninflammation konstaterades det när Janne var med honom till vårdcentralen (jag jobbade).

Sist men inte minst idag fick så "äntligen" Hanna åka till jourcentralen! Hon har varit så avis på "bjorsan" som varit två gånger hos doktorn!

När jag kom hem här på eftermiddagen efter ännu en dag inom äldreomsorgen fortsatte jag att göra bedömningar: Hanna var obstruktiv, vilket betyder rätt och slätt tät i luftrören.

Men inte var det några fel på henne när hon fick träffa doktorn! Hostmedicin blev det i alla fall, så helt "lottlösa" blev vi ju ändå inte. :-)

Frön

Om du kollar in min systers blogg så står det där bla om ett barns utveckling i livmodern. Det är verkligen fantastiskt hur något som inte var något blir till en unik människa! Det är något man kan meditera och filosofera över och inte minst förundras över!

Dagens inlägg är lite på samma tema...

Häromdagen när Albin och jag var i skogen för att spana in när Pappa fällde träd, tyckte sonen att några kottar skulle passa som dekoration här hemma. Jag tog till mig idén och lade tre kottar på brickan med ljus.

Det tog inte många timmar innan de hade öppnat sig, och nu är brickan full att granfrön!

Brandfarlig dekoration

Tänk att alla dessa små frön har potentialen att bli stora mäktiga granar!!!!

När jag var barn sjöng vi en sång i kyrkan som hade en vers som var så här:

"Allt har Han skapat av ingenting. Blott ett ord och jorden blev till. Det blev ljus där förut var mörker. Där det var öde och tomt gav Han liv..."

Det är en textsnutt som är väldigt innehållsrik, om man funderar en stund.

"Mutterlegoskulptur"

Idag fyller vår granne år! Grattis säger vi med denna bild:

Travekipage.

Tålamod

Ibland blir det sannerligen inte som man har tänkt sig!

Albin har varit hemma med en riktigt envis och djup hosta ett par dagar. Så strax före lunch skulle han hämta posten själv, det är ju en liten bit och inte så lite märkvärdigt att få göra det själv!

Tyvärr halkade han ute på denhala gången! Som tur var kom Pappa och kunde plocka upp både honom och den utspridda posten från marken. Men se att smärtan i vänster armbåge ville inte ge med sig. Sonen är ju just vänsterhänt och kunde inte röra armen så han fick äta med högerarmen.

Efter ca en timme med gråt och tandagnisslan tyckte jag att det kanske var dags att ringa sjukvårdsrådgivningen... jodå, det var bara att bege sig till akuten. Väl där fick vi nöta på byxbaken i 2½ timme innan läkaren hann komma in till oss. Efter max 1 minut gjordes bedömningen att den numera smärtfria armbågen skulle röntgas!

När det var dags för fotosessionen fick den ömma modren vänta i korridoren, sonen kunde klara av att sitta stilla själv när armbågen genomlystes. Väl hemma igen demonstrerade han för lillasyster hur han fått hålla armen i olika lägen, bara lite stolt. :-)

Så efter fyra timmar var vi äntligen på väg ut igen genom dörrarna, efter beskedet att allt var ok.

Man kan ju stilla konstatera att det inte bara var 4½-åringen som ramlat idag, väntrummet var proppfullt av haltande, linkande "armhållande" människor. Vi var bara glada att vi kom därifrån utan gipspaket!

En duktig tålmodig son.

Han undrade lite försynt om vi inte kunde köpa pizza när vi skulle åka hem. Och jodå, han hade ju skött sig helt exemplariskt så denna maträtt införskaffades.

Nu sover han, helt slut efter en hel eftermiddag på sjukhuset, som, konstaterade han, inte var så spännande. :-)

Vårspaning 3 v 11

"Det börjar nästan bli lite av en tradition" (citat ur en reklamsnutt för choklad vid juletid) men även jag börjar upprepa mitt beteendemönster så att det börjar likna en tradition. Söndagar tar jag med mig kameran ut och inspekterar trädgården för att aktivt leta vårtecken.

Så här kommer veckans vårspaning:

Snögubbe-följetongen har nu kommit hit. Huvudet är så gott som bortsmält och snön runt omkring smälter/sjunker också mer och mer.

Förra veckan var det här en liten bar fläck, men nu har den växt som ni ser.

Jag kunde även se att (o)gräset börjar ta sig vid söderväggen.

På min "vårspanargren" har det inte hänt något, men däremot ser man på bakgrunden att snön får ge med sig mer och mer. Och det är ju inte tråkigt!

Det mest fantastiska är ändå denna knopp som mellan huset och snövallen trotsar vintern och tittar upp.

Fönstret står öppet för att släppa in skön vårluft. Tiger passade på att sola lite innan han hoppade ut rakt på snödrivan.

Även idag måndag har vi blå himmel och sol, fast det inte är så jättevarmt, än. Barnen har fått byta ut vinteroverallerna mot fodrade galonkläder, annars blir de blöta in på bara skinnet när de leker i snön och grejar i geggan som kommer fram. Det är väl också ett vårtecken? Och att golvet i hallen börjar få leriga spår...

Klicka på bilden så kommer du till listan med alla vårspanare i hela vårt avlånga land!

Tom kartong, tom, tom, kartong

Rubriken syftar på en liten trudelutt som jag lärt mig någongång någonstans. Det är som en rytm som sedan ska kombineras med andra små strofer. Är det någon som kommer ihåg dem???

Häromsistens hade jag sk "plastparty" här och ett gäng damer i varierande åldrar införskaffade plastprynklar i olika varianter. Det var inte bara kvinnfolk förresten, Albin var med han också. Jag gjorde flera försök att få honom i säng men icke. Hans försvar var -"Men det är så trevligt att höra domma prata!" Så han fick vara med... :-)

Efter ca en vecka distribuerades atteraljerna hit till mig för vidare transport till partydeltagarna. Allt kom i en stor wellpappkartong, och den har sannerligen kommit till användning!

Barnen har haft den som hus, och vi har fått sjunga "Gubben i lådan" så att de kunnat dyka upp ur densamma. "Björnen sover" har också varit ett tema som fungerat utmärkt att leka med denna tingest.

Tom Janne klämde sig ner i utrymmet mellan papp-sidorna.

Nu har botten gått ur den, men då kan man köra tåg!

Det sista kartongen varit är ett garage till sonens traktorer och maskiner. Så en "tom kartong" kan vara mycket, i alla fall om man är i förskoleåldern! :-)

Bildreportage

Förmiddagen tillbringade jag med maken i skogen. Passade då på att ta en massa kort, så om du vill kan du få se hur det kan gå till när gubben min arbetar...

Laddar upp inför uppgiften, att fälla granen.

Först görs ett "gångjärn" på den sidan av stammen som man vill att trädet ska falla åt. Förmodligen heter det något annat fint på fackspråk, men vad vet inte jag... :-)


Sett uppifrån när gångjärnet sågas.

Sedan börjar han såga, och då kommer min uppgift: Att sätta in det sk fälljärnet i "snittet". Dess uppgift är att trädet inte ska kunna falla bakåt lika lätt eftersom man kan hjälpa till med den orange tingesten och med den som hävarm "putta på" så att trädet faller dit man har tänkt sig. Dessutom när man har satt dit fälljärnet i "snittet" är det lättare att såga då sågen inte fastnar.

Nu är granen fälld.

Sedan kvistar man stammen.

När det var dags att släpa ut stammen satte Janne sig fast med traktorn!
Med hjälp av granris försökte vi få loss lilla Ferguson.

Till sist blev frustrationen så stor att maken min tog till hårdhandskarna: Sågade bort snön bakom däcken!

Efteråt var det blankis där däcken slirat och slirat.

Det var lite (eller ganska mycket) om min förmiddag. :-)