God fortsättning!

Tänkte bara ge er en liten uppdatering nu efter 2/3 av julhelgen.

Midvinter på Slätta!

Igår klädde vi på oss termobyxor- och jackor innan vi packade in oss + farmor i bilen för stilla färd de tio milen till övriga familjen. Bilen var "laddad" med snöskyfflar, sand, startkablar och bogserlina (förutom julmat - och klappar förstås!). Ja-va-då, här ute på vischan är det alltid bäst att vara förberedd på alla eventualiteter! Som tur var hade vi ingen användning av dessa attiraljer utan vi kunde puttra både fram och tillbaka i maklig takt utan missöden.

När jag var barn var det vi fem som åkte hem till Mormor och Morfar, nu är det vi tre barn med familjer som kommer hem till Mamma och Pappa, dit även Mormor och Morfar kommer. Så det blir en hel del folk nu för tiden...

Här är vi allihop!

(Tom jag finns med som en spegelbild i julgranskulan!)

Det är ju så roligt för barnen att de är ett gäng kusiner i jämn ålder så de har ju hur kul som helst tillsammans!

Idag så har vi "Lilljul" här hemma.
Barnen hade själva bestämt att de skulle köpa en radiostyrd bil till varandra, vilket de också genomförde. Men lyckan var ändå stor när de öppnade dessa paket som synes.

I vanlig ordning passerade ju tomten här när vi inte var hemma ;-) men efter lunch och paket gick vi ut tittade i mjölkrummet vad som fanns där. Tomten hade tom skottat för att ta sig in... =0D

Vilken lycka, var sin snowracer!

I den lilla backen bakom ladugården gjorde de några provturer, innan de själva valde att åka från källarkullen.

Med tanke på att det "blåste småspik" från nordost var de sannerligen tappra våra barn!

Full fart!

//Bonnfrua

Granen står så grön o grann i stugan

Lugnet har lägrat sig här ute på slätta. Inbillar mig att allt är klart inför julen... Barn och make är ute med julklappar till dem som arbetat hos oss under året så lugnet är påtagligt. Klappar under granen, hyacinter som håller på att slå ut, elden som sprakar i kaminen och håller kylan borta. Sämre kan man definitivt ha det!

Hade tänkt blogga igår, men jag kom inte längre än till bilderna då, så gårdagens inlägg kommer nu:

Barnen hade julfest på dagis med julbord och tomten som kom. Det var två förväntansfulla barn som gav sig iväg på förmiddagen kan jag skvallra om, allt skulle vara tipptopp, kläder, hår ja allt.

Liten dam med "kröker i håret" och sin tomteklänning.

Spänningen och förväntan innan avfärd var stor!

Det var Albin som arrangerade detta kort, för han ville också vara med (för ovanlighetens skull!).

Det var sannerligen två nöjda barn som kom hem strax efter lunch. Mätta och glada som bara barn kan vara efter en spännande julfest. Det är så härligt att se och höra dem prata innan något ska inträffa och sedan också efteråt, när de berättar om det som varit viktigast ur deras perspektiv.

När de kom hem var det dags att klä granen. I år kom vi inte ner till vår egen skog för att hämta gran pga all snö, men en av grannarna har en liten plantering och försäljning av dessa juleträd, så det ordnade sig smidigt alla fall.

Albin har idag flera gånger sagt att vi har världens finaste gran, och jag är säker på att han har rätt!

Granen med lite prydnader.

Katterna... de har då ingen julstress! De bryr sig inte nämnvärt om att det är jul!

Nu till sist vill jag passa på att önska alla er kära läsare en riktigt god och skön jul!

//Bonnfrua

Paus

Nu har jag tagit mig en paus i det så kallade julstöket. Barnen fick en kompis på besök så de är fullt sysselsatta där uppe en stund så jag passade liksom på att trycka på pausknappen när skinkan bakas i ugnen.

Dagen hittills har inneburit pepparkaksbak för barnens del. Helt ogenerat köpte jag en liten degbit till dem att greja med, för då vet man ju att degen funkar. Förvisso är jag egentligen lite motståndare mot halvfabrikat... men ibland måste det smidiga få vinna! :-) Och huvudsaken är ju att det bakas pepparkakor innan jul!

Det knådades, kavlades, lossades och måttades för fullt. Min uppgift var att vara behjälplig och grädda konstverken. Hanna visa stolt upp sin pepparkaksprinsessa, dock lite svårflyttad från bord till plåt.

Hanna står utanför köksfönstret och drivan är högre än henne! Men ärligt talat: kökstaket skottades igår så det liksom fyllde upp högen en hel del!

Nej du Bonnfrua, lyft på rumpan och fortsätt med dina uppgifter så du blir klar någon gång!

//Bonnfrua

Nyfriserat

Det första Hanna sa i morse innan hon ens var riktigt vaken var: -" Idag ska jag till fjisöjen och få josa håj!" Och mycket riktigt, båda barnen har friserat sig idag lagom till jul. Det absolut mest spännande är ju att få färga håret! Som tur är, tycker jag, går den snabbt bort. :-)

Albin blev blå i håret, det ser nästan grått ut på bilderna...

Hanna fick en josa stjärna och ett josa hjärta i luggen.

När dessa bestyr var avklarade åkte vi till "Återvinningen". Det är en second hand butik som man kan lämna in grejer till (de kommer tom och hämtar!) och så säljs det till andra. Precis som brukligt är i dyliga affärer. :-)

Jag fyndade en julgransfot (den vi har får vi krupp på varje år när granen ska rätas upp i något så när vinkel mot golvet) och så hittade vi ett par stavar till Hanna (20 kr!) och riktiga trälaggar till Albin. Såna här med gammelvärldens bindningar ni vet. För att hitta skidor och pjäxor som hörde ihop... det var liksom omöjligt där i alla fall.

Båda två blev glada för nyförvärven, så vi tre har varit ute och frestat på skidmusklerna i eftermiddag. Gårdsplanen blev skottad/plogad i morse men sedan dess hade det kommit lite nysnö så det var helt enkelt perfekt före!

Hanna ska få Albins gamla skidor (de måste ställas in till henne först) men än så länge åker hon på de små från i fjol. Men faktiskt märks det att hon blivit äldre, koordinationen är betydligt bättre!

Hanna tror fortfarande att man helt ska stå still med benen och bara staka sig frammåt. Men ibland så fick hon riktig fart, hon nästan sprang med skidorna på. Huvudsaken är att de har roligt!


//Bonnfrua

Redo för upploppet?

Ibland är det bara för mycket på jobbet! Den här veckan har varit... öhhhh....mindre trivsam om man säger så. Men igår fredag vid fikadags började det ordna upp sig.

Då, där vid fikabordet, fick jag en julklapp av mina arbetskamrater: en underbar ljuslykta. Efter all press, stress och annat sånt arbetsrelaterat som jag inte kan redogöra för här blev det bara för mycket!

Jag blev så glad så tårarna rann! Allt det uppdämda fick sitt utlopp och det var så skönt! Det riktigt värmde mig långt in i själen att jag fick denna ljuslykta, det var precis vad som behövdes!

Tack vare omtanken och andra saker som "föll på plats" kan jag med gott samvete vara hemma med mina planerade föräldradagar i veckan som kommer. Och det ska bli så skönt!!!!!!!!!!!!!!

Ljuslyktan samt min kyrka som jag 1973 fick av min "A-mommo" Mimmi. Den har varit med varje år sedan dess, så det är en kär raritet!

Ikväll har "grannas" varit här på kvällsmat och den sedvanliga julklappsdelningen har ägt rum. Så skönt det är med vänner som man kan sitta ner och prata med om ditt och datt, samtidigt som barnen leker där uppe. Som seden även bjuder öppnas inte paketen idag utan på julaftonen, så barnen har fullt sjå nu med att vänta, för paketen ligger ju bara där...

Alla barnen i Bengts knä.

//Bonnfrua

Lucia

Så har då den stora dagen redan nått sitt slut, åtminstone för barnen! De var så spända och förväntansfulla innan vi åkte redan halv sju i morse.

Färdiga inför Lussandet.

Hanna skulle ju vara "sankta Lucia" och kronan var inställd och fixad, samt lucialinnet nerlagt efter årets längd. Men så i lördags såg hon ju klänningen på stormarknaden.

Hon var bara tvungen att vara tomte i den där röda tingesten! Och modern, hon gav med sig... så lyckan var extra stor idag när hon fick ta på sig den röda plysch-saken.

I församlingshemmet.

Det var mången far-och morförälder tillika föräldrar som gått upp i ottan för att se sina ögonstenar framföra de klassiska sångerna. Blixtarna var många, nästan lika stort uppbåd som på prinsessbröllopet i somras... nästan i alla fall. :-)

Måste ge en eloge till personalen som orkar öva in allt år efter år. Det var ingen av småttingarna som bröt ihop utan alla skötte sig exemplariskt, nästan. Men inte för perfekt utan precis lagom ni vet.

Och det var med stort allvar de tog sig an uppgiften att sjunga för oss vuxna och storasyskon.

Femåringarna fick tända varsitt ljus och läsa en liten vers, sonens var som följer:

"Snö till jul det gillar jag, kan leka ute varje dag!"

Vet inte vem som var stoltast över att han klarade det, Albin själv eller vi föräldrar...

Kameran ja, den fick jag med som ni redan sett. Men skinkmackorna... de blev kvar i kylskåpet. Det är för väl att man har goda grannar som kan dela med sig!

//Bonnfrua

Tredje advent

Temperaturskillnaderna kan verkligen vara stora så här års! Igår var det "på nollan" och snöfall, idag -13 och strålande sol!

Hela familjen passade på att gå ut en sväng på förmiddagen,, barnen åkte pulka och jag lekte med kameran, som vanligt.

Nordanvinden var på besök idag, lite halvdiskret, men tillräcklig för att kinderna blev röda på ett litet kick. En sådan här dag med massor av ljus (jämfört med den grå november) blir livet lite lättare. Det är bara att konstatera: Ju äldre jag blir ju mer beroende av ljus blir jag! Inte bara för att se "pillgöra" utan även för att orka... skulle nog inte klara en mörk vinter i norr...

Vy mot öster från la´gårdsbacken.

Till barnens glädje kom gräsklipparen fram idag! De blev bogserade i sina pulkor. Hjälmarna som är på dagis behöver sannerligen komma hem om detta "spektakel" :-) ska fortsätta!

Källarkullen funkar fortfarande som backe.

Stjärtlapp ger bra fart!

På landet har vi en del djur: dessa måsar (?) kom flygande över oss, och en travhäst från grannas var ute i kylan med sin kusk bakefter.

Nu ska det laddas inför Luciafirandet på dagis i morgonbitti. Frukosten ska intagas efter lussandet och innan jobbet så det blir att förbereda ikväll det.

Barnen är så förväntansfulla! För att ge plats åt alla "berörda" har lussefirandet sedan några år flyttat till församlingshemmet i byn, så i fredags var barnen där och övade. Gissa om "stor-faktorn" var enorm då eftersom de små barnen inte var med, bara 3-5 åringarna!

Nu är det bara det att jag ska komma ihåg kameran också, den har ju en benägenhet att bli kvar hemma...

//Bonnfrua

Vinterbesök

Idag fick jag besök av Mamma när jag ändå var hemma oc var så att säga konvalecent...

Ute var det iskallt och sol med ett vackert vinterlandskap, så vi tog våra kameror och smällde av några salvor så att säga.

Mamma med sin nya kamera, om du klickar på bilden kommer du till hennes foton från idag.

Igår torsdag så tittade jag på "Mitt i naturen". Där så fotade de en massa ur olika annorlunda vinklar, lite inspiration så att säga! Så givetvis blev det lite exprimentarande med kameran idag:

Vilken backe vi har här på slätta...


...eller inte!
Nivåskillnad på hur lite som helst men kameran stod på Mammas lovikavante och perspektivet blev naturligtvis annorlunda då!

En fjälltopp? Inte direkt, utan vinkeln på log-taket. Här ser man verkligen hur kallt det var/är och hur vindpinad snön faktiskt blir här i slättbyggden!

En liten backe finns det och här något fordon grävt ner sig någon gång.

Kallt!

Tigermannen var tvungen att kolla vad vi pysslade med.

Önskar dig en skön adventshelg!

//Bonnfrua

Att det ska vara så svårt!

Nu när barnen äntligen har frisknat till ja då är det min tur, eller snarare otur, att få en bacill! Så igår och idag har jag sovit, traskat omkring inom hemmets väggar och låtit rumpan ha närkontakt med soffan betydligt mer än annars!

Men visst är det konstigt att man ska behöva få dåligt samvete för att man är hemma med barnen när de är sjuka eller för all del, hemma själv när man inte är kry!

Om någon annan skulle resonera så här så är ju mitt råd och tanke: "Var hemma!" men så fort det kommer till mig själv är det minsann inte lika lätt!

Varför är det så viktigt att vara duktig kan man ju undra? För om man filosoferar lite till så är det ju faktiskt så att mår jag bra så mår familjen bra, samtidigt som de på arbetsplatsen slipper en gnällig arbetskamrat som inte orkar med jobbet fullt ut när hälsan inte är på topp!

Så jag kanske ska vara hemma imorgon också för att bli helt återställd?!?!?!?!

Vad svårt det kan vara!

Men nu när jag besiktigar hemmets väggar lite extra så passar jag på att njuta av min tidigare nämnda novemberkaktus. Försökte få till en bild, eller två, så håll till godo! Det är den enda jag har ork till idag känner jag!

Närbild

Så där jätteliten är den ju inte, och det är knopp/blommor runt hela kaktusen! Så jag njuter av dess skönhet!


//Bonnfrua

Traditioner

Idag var det dags för den sjätte raka!

-"?????" undrar du, och det med rätta!

Jo, för fem år sedan började grannas och vi göra marsipan tillsammans innan jul, och detta har liksom fortsatt, så att vi nu kan pricka av den sjätte gången!

Inte nog med att den lilla traditionen har fått några år på nacken, själva "marsipanbakningen" går betydligt längre tillbaka än så!!!

Faktiskt till 1920-talet när min Mormor Britta gjorde detta med sina syskon och Mor Mimmi, sedan gjorde hon det med min Mamma, med oss när vi var barn och nu gör jag det med mina barn. Alltså fem generationer som pysslat med detta efter samma gamla recept!

Vill ni ha receptet??? Ursprunget varifrån det kommer vet inte jag, men håll tillgodo:

Mormor Mimmis Marsipan!

1.25 dl gräddmjölk

1.5 dl vetemjöl

100g skållad mald sötmandel

3-4 bittermandlar (kan uteslutas)

500 g florsocker

1.Vispa mjöl och mjölk till en slät smet.

2. Koka upp under konstant omrörning, rör tills det bildat en klump som har "torkat" och släppt botten.

3. Låt svalna.
4. Skålla och skala mandeln, mal den 2 ggr.

5. Knåda ihop klimp, mandel och florsocker på bänken.

6. Dela degen och färga med olika karamellfärger.

7. Låt fantasin flöda och gör figurer efter eget tycke och smak!

Låt dig väl smaka!

Här har vi experterna:

Grannbarnen och våra barn!


Tålamod och fantasi, det kommer man långt på!

//Bonnfrua

Fotografera mera!

Några av de bloggar som finns i min lista är fotobloggar som är med i en utmaning. Ibland har jag roat mig med att surfa runt och insett hur fantastiskt roligt det verkar och vilken fantasi och kreativitet de har.

Och så vips hade jag anmält mig själv... så nu tänkte jag bara ge dig som kanske också är intresserad länken till anmälningssidan där även information finns. Klicka HÄR!

Ett tidigare opublicerat kort på Tiger när han sitter på grannens grindstolpe i början av mars i år.

//Bonnfrua

Rimfrost

Det är så vackert ute! Det har varit lite dimma så rimfrosten har klätt in allt i iskristaller. Hela dagen har jag längtat ut med kameran men när jag väl kom hem var skymningen mer eller mindre redan slut. Men skam den som ger sig! Kameran följde med ut en sväng, innan jag gav upp pga frusna fingrar!

Några löv som hänger kvar på trädet.
Tänk att nästa års knoppar redan är förberedda på biggaråträdet!

//Bonnfrua

Paketöppning

Äntligen var det dags för barnen att öppna första paketet i sina kalendrar! Som de har längtat!

Hannas kalender som slutligen ska ge henne ett pussel på 40 bitar.

Albins kalender, den ska ge honom en legotraktor till slut, än så länge har han bara lego-bonden!

Har just inte så jättemycket mer att förtälja, barnen har varit på dagis idag och jag har jobbat andra dagen denna veckan. From idag så har jag gått upp på heltid igen, men å andra sidan är jag ledig hela julveckan och de andra röda dagarna. Sämre kan man ha det när man jobbar i vården! =0D.

//Bonnfrua