Sol och bad

i söndags kväll när det förmodade högtrycket med sommarvärme fortfarande fanns kvar i väderprognoserna tog vi fram den nya poolen. Tanken var att vattnet då skulle hinna värmas upp lite till måndag eftermiddag när barnen kom hem från dagis.

Det var två barn som hade bråttom hem och innan de riktigt hunnit stänga dörren om sig här hemma började kläderna åka av, någon minut senare kom de ut med badkläderna, armpuffarna och badringarna på!

Eftersom den här är lite djupare än en vanlig "plaskpool" införde vi den regeln: inget bad utan vuxen och armpuffar! Bättre att kunna lätta på reglerna än att behöva "skruva åt dem".

Lite kallt fortfarande, Hanna har inte doppat sig helt än.
Albin är på g...

När de väl kommit över spänningen med den "djupa poolen" kunde de börja flyta omkring på sina "flytverktyg". De höll på och plaskade i vattnet en hel timme och då hade de fått mig att lova bada idag (hoppas vattnet värmts lite till!).

//Bonnfrua

Projekt östra sidan av huset

Då fortsätter jag då med att visa det lilla sidoprojektet som var tvunget att bli samtidigt som husets "ansiktslyftning" åt norr (se förra inlägget). Anledningen var helt enkelt att den här rabatten inte ville sig som det var tänkt. Massor av olika lökväxter var nedstoppade mellan pionbuskarna, men de trivdes inte alls här. Och för att få ett enhetligt intryck så klurade jag ut att kantstenen fick löpa från framsidan (befintliga gamla kantstenar), hela vägen på den här sidan och så baksidan. Som en yttre ram helt enkelt. Det är lättare att visa med bilder, så nu kör vi:

Lökarna (tulpaner, krokus, påskliljor och hyacint) grävdes upp plus att jag tog bort översta jordlagret för att minimera fröogräsets uppkomst. Snöret är åter uppspänt för att få en rak linje där stenen ska läggas.

Kallt i luften, Hanna är kollar in projektet som är under arbete.

För att försöka ogräsets härjningar köpte jag en duk som jag lade under de nytvättade stenarna. Där krattan står grävde jag också upp så att söder- och österrabatterna liksom möts vid husknuten. Dit flyttade jag mina tre löjtnantshjärtan som inte alls trivdes utmed söderväggen.

Eftersom stenarna kommer från "päraåkern" var de alla jordiga och trista i färgen. Högtryckstvätten fick jobba hårt, även barnen och jag. Fast de slutade när de tyckte det var nog, jag var ju liksom tvungen att försöka kämpa på ändå.
När vi började var det en tisdag med kyla och småregn, så vi var påpälsade därefter.

Lördagen i samma vecka var betydligt skönare arbetstemperatur. Dessutom hade ett nyss lass med sten anlänt, den här gången intill rabatten så nu var det bara vattenslangen som behövde dras ut. Istället som första skopan med sten: Stenen fick flyttas efter tvättningen.

Hanna använder en lite "skövel" (skovel på svenska) för att flytta stenarna till en back där vi sedan tvättade dem och bar dem till rätt ställe i rabatten.

Det börjar synas hur det kommer att se ut.

Vattenslangen hade en tendens till att gå isär i kopplingarna. Här får jag hjälp av "Drängen" och Albin att sätta ihop skarven igen.

Kantstenen satt, buskarna blommar och jag bara njuter!

Om du klickar här ser du hur det ter sig ovanifrån.

Löjtnantshjärtana som flyttades tog sig och har blomstrat och glatt mig hur mycket som helst! Den här bilden är från idag och i bakgrunden kan man ana pionerna.

//Bonnfrua

Projekt baksidan av huset

I april var jag på en kvinnofrukost. Där var Rebecca och pratade om rabatter med perenner som hennes företag designar och levererar.

Med tanke på att "baksidan" av vårt hus sett mer än tråkigt ut och de järnekar som var planterade där inte gillade vintrarna, bad jag om en konsultation Rebecca kom, tittade och kom med förslag. Per post kom det sedan en skiss och i kristihimmelsfärshelgen kom hon och plantorna! Så smidigt och så enkelt. Själva planeringen och planteringen vill säga, för grävandet gjorde barnen och jag, och då kommer man ju på mer man vill göra, men det tar vi en annan dag!

Endast "mätstolpar" för en rak linje är satta, järnekarna har mist sin charm (de syns inte ens) så bort med dem!
Grävning pågår. Som ni ser användes även de små skottkärrorna. Barnen var otroliga på att hjälpa till, framförallt Albin. Han gillar att "arbeta hårt" med kroppen och hade bråttom ut på morgnarna när vi var lediga. Om du tittar nog i den närmsta delen av rabatten så anas en sten. Den var hur stor som helst och gick inte att rubba, inte ens karlarna klara av det, så den fick vara kvar helt sonika.
Hästskit (från grannas) hämtades av Maken för att bidra med mull och näring. Han hällde det från traktorskopan i rabatten sedan fick jag "kratta ut det" och fylla på med mååååånga säckar köpejord.
"Men har inte ni jord" kasnke du tänker. Jo förvisso, men jag vill inte rensa ogräs flera gånger i veckan, ty sådant är det med KRAV-bondens jord att den innehåller många många frö till ogräs.

Äntligen, plantorna anlände!
Hanna hjälpte till, men Rebecca var chef över utsättandet av perennerna. Hon hade ju en bild i huvudet (och skissen) på hur det ska bli...

Arbete pågår. Alla plantor doppades i vatten innan de sattes ner i den vattnade jorden.

Det börjar likna nåt!

Rejäla rötter som gjorde att plastkrukorna fick klippas upp.

Så här ser det ut när min rabatt rotat sig några veckor och växt till sig. Den har blomning till högsommaren, så jag väntar och längtar.

Som sagt, vårt lilla "sidoprojekt" på östra sidan av huset tar vi en annan gång!

//Bonnfrua

Inspektion

För ett par veckor sedan flyttade Mormor och Morfar från sitt hus i skogsbrynet till en lägenhet inne i samhället. Det är det gamla sjukhemmet som nu byggs om till lägenheter, så det är nytt och fräscht i de lokalerna jag jobbat under flera kortare omgångar...

Det bjöds på hembakade scones, bullar och kakor. Precis som det brukar vara med andra ord. Var ju tvungen att fota lite naturligtvis...

En kruka full av pioner från den egna trädgården.

Barnbarnsbarnen tog sig an datorn som står mitt bland hemvävda gardiner, handknuten ryamatta och en gammal ärvd byrå i nya sovrummet.

Här är de, Morfar och Mormor.

Sedan tog vi givetvis en tur uppför backarna till Mamma och Pappa. Det har regna precis hela dagen, så någon uteaktivitet var det inte direkt tal om. Nog för att jag har önskat regn (så att Janne slipper ägna nätterna åt bevattning) men nu tycker jag det räcker!!!

I morgon är det dags för en ny vecka, Albin har bara 5 dagar kvar på dagis, sedan är han skolpojke! Har inte fattat det än.

//Bonnfrua

Gallring, rensning och feber

Så här års är det ogräsrensning som står på Jannes dagordning. Både potatisåker och grönsaksland ska bearbetas, oftast mer än en gång per sommar.

Så idag när vi var lediga enligt schemat så såg barnen till att de fick följa med ner en liten stund, mitt jobb var att hämta dem (och passa sockerkakan i ugnen och laga mat).

Albin och "drängen" hjälps åt att luckra runt dillraden så att regnet (om det kommer) kan nå ner och sätta fart på tillväxten.
Hanna (vars kepa blåst av en sekund innan jag tog kortet) tyckte det var bättre att leka häst med Pappa. En tålmodig man är det jag har som orkar ha en dotter på ryggen samtidigt som han rensar och gallrar dillen.

Tyvärr har det i eftermiddag visat sig att barnen har blivit sjuka: feber. Så det är två små barn som redan sover i sina sängar nu. Krafterna var slut.

Sockerkakan? Platt fall kan man säga. Men den går nog åt den med...

//Bonnfrua

Molly

Pingstaftonen 2011 fick vi så äntligen stifta bekantskapen med den färskaste familjemedlemmen: Molly.

Vi ringde helt enkelt till brorsan med familj och frågade om vi kunde komma på eftermiddagen, och det gick bra. Så tillsammans med dem och min syster och systerson tillbringade vi eftermiddagen och kvällen. Det är inte så ofta som vi syskon träffas (knasigt nog) men det blir kanske lite bättre med det nu när Mia har flyttat tillbaka till Örebro.

En annan helknasig sak var att det var endast Molly som fastnat på bilderna! Inte kort på övriga barn eller syskon inte... man kan ju undra varför det blev så...

Molly.

Faster Mia fick det lilla pyret att somna till Moderns lättnad.

Så efter en god grillad kvällsmat styrde vi kosan hemåt igen. Dagen idag har gått åt till att slappa, inga märkvärdigheter har inträffat precis.

Den nya headern är en pion som efter sju år äntligen rotat sig och har börjat blomma rikligt. Ursprungsplantorna kommer från Mormor och Morfars trädgård, så jag är lite stolt över dem. De vita har inte riktigt slagit ut än, men de är på G.

//Bonnfrua

Minivättern

Denna helgen är det fullt ös här i stan. Det börjar idag med Minivättern för att sedan följas av Tjej-och halvvättern. Detta är bara uppladdningen till den "riktiga" rundan nästa helg.

I år fick Albin köra Mini-varianten för första gången, 1300 m inkl depåstopp för saft! Oj vad han har längtat till den här dagen! Och nu var den äntligen här! Nummerlapp fick hämtas på torget och sedan var det en timme kvar till start. Som brukligt är vid dessa cykelarrangemang kom det en regnskur, men det var innan själva loppet så vi klarade oss bra ändå.

Regn.

Syskonen söker skydd för regnet. Janne passade på att köpa byxor när vi ändå var utanför herrekiperingen.

Nummerlappen fastsatt med de medföljande säkerhetsnålarna.

Fullt fokus, snart dags att bli "inviftad" till start.

Äntligen var deras grupp längst fram. De startade 10 barn åt gången med en "master" som åkte före och efter för att hålla koll på dem. Barnen fick inte åka före "fröken" utan alla skulle åka i samlad trupp.

Alla fick säga sina namn och speakern frågade Albin om det var första gången han skulle åka. Man ser att alla barnen är koncentrerade och vill iväg.

Starten har gått...

...och ca 8 minuter senare dags för bulle och saft efter målgång och medalj.

Albin var helnöjd med sin cykeltur, medalj och egen löpsedel fick han. Precis som alla andra startande. Och Hanna hon längtar tills hon får åka, om två år...

Man måste ändå ge en eloge till dem som fixar dessa cykellopp. Det är välorganiserat och genomtänkt på alla sätt och vis!

//Bonnfrua