Vinterns finaste dag?

Igår var det verkligen en underbarn vinterdag! Riktigt kallt, sol och snö. Rimfrosten låg tjock på trädens grenar, riktigt julkortlikt faktiskt.

Vi hade besök av goda vänner som var hemma över julen, barn och fäder passade på att åka pulka från källarkullen. När man bor på slätten får man begagna sig av de backar som står till buds, som jordkällarens tak.

Här åks det, snart i alla fall.

Upp och ner, ner och upp...

Det här kortet är taget genom söderfönstret i köket.

Vyn från norrfönstret i hemmets hjärta.

Vilken förmån det är att få ha goda vänner! Albin undrade idag när det ska bli sommar igen. Janne stod som ett frågetecken innan fortsättningen kom: -"Ja så att domma kan komma och leka igen!" Så kul var det att få leka och åka pulka med några barn! Det är bara för härligt att få ta del av barnens kommentarer och funderingar.

Hanna har haft en orolig natt så jag har varit vaken en hel del och alltså hunnit filosofera. Syrran har gjort en fin årskrönika med bilder osv på sin blogg, så det känns ju lite "härmigt" att göra som henne... men mina tankar vandrade tillbaka till Millenienatten, det är ju ett decennium sedan nu. Så här kommer en summering av mitt senaste decennium:

2000

Den natten jobbade jag! Mitt starkaste minne är att snön vräkte ner och precis vid tolvslaget åkte en plogbil förbi i all sin ensamhet.

Senare på året fick jag ju förfrågan att komma till Sudan och jobba där, så jag påbörjade mina förberedelser med en bibelskola på hösten i Smålandsskogarna. Syrran gifte sig.

2001

Till Ångermanland för intensivkurs i arabiska och lite andra förberedelser inför utresan i slutet av mars. Jag kom lagom ner till värmen, så då slapp jag ju frysa iallafall. :-) Jag bodde i Khartoum och fortsatte med arabiskan.

2002

Efter jul-och nyårsfirande med en vän i Tanzania packade jag ihop mitt bohag och tog ökenbussen de ca 12 h till Dongola. Där påbörjades städning i varje skrymsle och vrå så att huset kunde bli beboligt igen efter att det stått tomt en längre tid. Ökensand har en förmåga att ta sig in överallt, det är väl bara oöppnade konservburkar som klarar sig. Typ.

Mitt arbete på barnavdelningen blev inte så långvarigt som jag hade hoppats, jag fick åka hem för att vila upp mig. Nu 7 år senare börjar jag bli "normal" igen fast att jag ännu inte är helt "ok".

2003

Flyttade till egen lägenhet, träffade Janne och lärde mig mjölka, köra traktor och att bonde är man 24 h om dygnet 7 dagar i veckan.

Brorsan gifte sig.

Svärfar dog i oktober.

Vi förlovade oss första advent.

2004

Vi gifte oss i februari, Janne tog över gården och arbetet att göra det efter "hans huvud" började. På senhösten började vi renovera huset efter att svärmor flyttat ut till stugan (7 m bort!). I december började jag må illa.

2005

Huset blev beboligt lagom till vårbruket och i augusti kom Albin! När vi kom hem från BB var Janne tvungen att tröska kornet. Skördebarn... inte alltid det bästa om man frågar bonnmororna! Två kusiner kom inom loppet av fyra månader.

2006

Andra sommaren i rad som jag var gravid. Det varmt och jag var trött och mådde illa! Men värre skulle det bli visade det sig.

2007

Hanna kom i februari, och bara minutrarna efter kände jag förändringarna i kroppen och började äntligen hämta mig från den efterhägnsna infektionen som följt med mig i fem månader.

Då var vi tvåbarnsföräldrar och livet var blöjor, amning, sömnbrist och allt annat är ett enda blurr!

2008

Jag började arbeta i potatislgret, ville komma igång igen så jag sorterade potatis! Inte direkt klamoröst men å andra sidan krävde det ingen mental energi.

I maj var det dags att prova på detta med växthusarbete, det var varmt!

2009

Vinter i potatislagret och sommaren i växthusen. Men nu ville jag tillbaka till syster-rollen.

Min famor dog.

Barnen växer och börjar bli lite mer självständiga, bonderiet är jag inte så involverad i eftersom jag sköter det som är "inne" och Janne tar det som är "ute". Jag börjar blogga!!!! Den kreativa ådran har börjat sippra igen efter flera års torka.

Det var ett helt decennium på några rader. Orkade ni läsa ända hit? Mycket upp och ner har det varit, men det är väl så i livet. :-)

Avslutar med en vinterbild:

100

Detta blir inlägg nummero 100!!!
Ute råder visst snökaos som jag har halkat mig fram genom med kommunens bil. Mellan sladdarna och slirningarna har jag gjort bedömningar, pratat, kollat, känt, stuckits, ringt, funderat och pratat igen! Kortfattat: Jobbat!

Mer än så blir det inte ikväll!

Skärstadjul i bilder

Nu är juldagen redan här, barnen har varit ute och byggt snögubbar och sitter nu rödkindade i soffan och äter pepparkakor. Ute är det blötsnö som kommer ner från skyn och det ser ut att blåsa en del. Om ett par timmar ska frua åka in till staden för att jobba. Jag har ju varit så inställd på det länge så det gör mig inget att åka iväg från familjen, utan det som kan vara lite oroväckande är om väglaget blir halt. Beroende på olika omständigheter kan det ju bli många mil bakom ratten på ett arbetspass.

Vi började gårdagen med att åka till Missionshuset för "Samling runt krubban" kl 09:00. Eftersom det är många barn (inklusive hemmavarnade barnbarn) var julevangeliet anpassat efter 2-5 åringarna. De satt så högtidligt i trappan till estraden och lyssnade när det lästes ur en barnbok.

När fikat var uppdrucket väl hemma igen ringde det i mobilen!

Det var "tomten" som meddelade att vi inte varit anträffbara

när han passerade oss, så han hade lagt några saker i mjölkrummet...

Vad har "Tomten" lämnat för nå´t????

Skidor! Inte bara till barnen utan även till Pappa!
Lyckan var stor!

Här åks det för fullt!
Hanna skulle absolut ha stavarna, men de var ju mest ivägen för henne. :-)

Albin börjar få upp farten.

En paus i soffan efter lunch och skidåkning.

Farmor var naturligtvis med på vårt julfirande, hon bor ju bara 7 m bort!

Barnen hjälptes åt att dela ut julklapparna

som låg under granen, de hade fullt sjå!

Måste stolt erkänna att de var jätteduktiga! De klarade av att

vänta med att öppna sina paket tills golvet var tomt under julgranen.

Vilket stort paket! Och det var Hannas!!!!
Vad det innehöll?
Ett staffli!

Det är redan flitigt använt! :-)

Det var det det! :-)

Vilket hav av papper det blev! Men det är ju brukligt så här en gång om året!

Då önskar jag er alla där ute i cyberrymden en god fortsättning!

Racerförare

Albin har (med stor hjälp av sin pappa) införskaffat en ratt och gaspedaler till datorn. Förmodligen heter det något annat, men inte vet jag... Hur som helst, som "tillbehör" till dessa redskap följde det en burk och skärm! Eller var det tvärt om...? =0)

Så idag när jag kom hem från jobbet satt det en nöjd liten kille på sitt rum med pedalerna på en liten stol och ratten fastsatt i skrivbordsskivan. Han körde formel1-bil på datorn.

Totalt fokus!

Jag gjorde ett försök bakom ratten, det var inte lätt! Blev åksjuk efter bara några kurvor, så jag gav upp!!!!

Det var de kaviarpengarna det Gammelmormor!

Upp, upp, upp på den gryende kärlekens topp....

I morse när barnen hade sett "Stål-Henrik" på Bolibompa såg det ut så här i soffan.

Man kan ju undra om nallen vill ta sig upp på den gryende kärlekens topp,

eller om han är på väg ner.

Nu är det jul igen...

En paus fick jag när make och barn tog bilen och stack iväg på en liten tur. Förhoppningen är att telningarna ska sova en stund, de vaknade mer än lovligt tidigt i morse nämligen. Lägg därtill en grötfest i missionshuset i eftermiddag så förstår ni hur mycket vi hoppas att de ska ta sig en middagslur! Sonen är i detta avseende alldeles för lik sin mor, trötthet förstör humöret totalt (även om jag inbillar mig att det blir lite bättre med åren=0)).

Tänkte visa gårdagens lilljul i Kisa med hjälp av bilder:

Barnen plockar upp klapparna vi hade med till kusinerna.
Som ni ser är de "riktigt i tagen" som man säger hemmavid.

Inte stoppade kylan grabbarna och Hannafrån att leka ute en stund! Marcus är med för att försöka få till ett bra pulkaspår, men de fick ge upp,det var för kallt, de fick ingen fart!

Mamma fick sitt specialpaket...

...en blogg!
I bakgrunden ses Mormor (som gjort ett inlägg på bloggen) och Morfar.
Lovisa och Mia tar kort respektive filmar...


...barnen. Seth är inte ledsen utan han leker att han också tar kort. :-)

Bara lite förväntansfulla inför att högen av paket under granen ska delas ut. Med tanke på att det var fem barn mellan 2-4 år som skulle fira jul gick dagen förvånansvärt bra! Grabbarne lekte utan större tvister och tjejerna skötte sig bra de med! Vid julklappsutdelningen var det lite lagom kaos och glada utrop hördes lite här och var. Man kan ju konstatera att julen är barnens högtid!

En sovande Hanna på väg hem i vinterkylan.

Albin somnade fort han också!

Ny blogg!!!

Ett kort inlägg bara för att göra reklam för en ny blogg! Det är vår mor som fått en liten blogg i julklapp av oss barn... Så titta gärna in där!!!!

En ros hemma hos mamma i somras.

Stilla Natt

Tänk vilken lyx det är att bli bjuden på lunch! Om det dessutom är julbord med fat efter fat med olika rätter blir det ju inte sämre!

Så tillbringade jag min lunch idag! Ack så gott! Trevligt sällskap var det också med mina "gamla" chefer och arbetskamrater. ;-) Tack för jättegod lunch!!!!

En liten reflektion:

Julen är ju inte bara paket, stress och mys utan även dofter. Har du tänkt på det? Vår pepparkaksborg sänder ut sin karaktäristiska arom, granen luktar helt enkelt gran, och det är väl verkligen en juldoft! Hyacinterna har sitt signum. Att bara gå mellan rummen här hemma gör ju att man måste stanna upp och sniffa lite extra i luften och bara insupa partiklarna och låta dem drabba sensorerna i näsan.

Jul är även den här gamla kyrkan jag fått av min

Gammelmormor när jag var barn.

Det är knappt den håller ihop men spela

"Stilla natt", det kan den fortfarande!

Sätt dig på bocken och håll dig i rocken

Julen närmar sig med stormsteg, och här försöker vi hålla oss i fas så att säga. I morse tittade jag till kubben jag gjorde igår. Det är lite skumt att man gör en relativt enkel deg som man sedan kokar i drygt fem timmar! Men ack vad gott det blir! :-)

Odelad kubb.

Delad kubb.

Årets julgran är av det vidare slaget kan man lugnt säga. Maken gick ett par varv i skogen igår innan han hittade en som dög. :-) Den är jämn och fin men som sagt vid... :-)

Albin börjar klä granen.



Hanna leker med en tomte och sjunger:

"Sätt dig på bocken och håll dig i rocken..."

Det här med att pynta en gran, kulor och halmpynt hänger i klumpar kan man säga.

Men jag tycker det ser så gulligt att det får vara kvar så!

"Se upp i backen, annars får du tusen hål i nacken!"

Nu har verkligen vintern kommit hit! Bitvis har vi massor av snö och där drivorna inte är stora utan mer obefintliga är det barmark. Så är det på slätten när nordöstan viner.

Drivbildningen är stark/stor både i vår trädgård och på vägarna. Nu efter några vintrar vet tom jag var det är dags att gasa på med bilen så att man inte fastnar i snön... :-)

Pulkaåkning från källartaket igår.

Full fart!

Svårigheter är till för att övervinnas!

Den här veckan ser gles ut vad gäller arbete, så jag pysslar lite här hemma istället. Det här med inköp! Det har hängt över mig lite grann att alla attiraljer till julbordet inte var hemfixade från stormarknaden, så igår skrev jag "notan". När allt väl var på pränt var inte listan så förfärligt lång ändå som jag befarat. Det är skönt när man konkretiserar sin stress och så blir i alla fall jag lite lugnare.

Idag efter frukost åtgärdade jag bristen på julskinka mm. Så skönt det var när jag med fullastad varuvagn gick mot utgången och klockan inte ens var 11! Det var några pensionärer och jag i hela affären. Lyx! Dessutom åkte jag helt ensam så det var verkligen smidigt att handla idag!

Nu har jag precis varit nere och tagit ut julskinkan ur ugnen, griljera den får jag göra ikväll när vi har varit och städat i missionshuset inför grötfesten på söndag. Tanken är att barnen från familjerna i vår grupp ska vara med när julkrubban mm görs iordning. Våra barn blev jätteglada att de skulle få följa med och "leka med..."

Förväntansfulla och uppspelta barn innan julfesten på dagis idag.

Som förälder blir man ju så glad att "fröknarna" fixar julfest med julmat, tomte och annat mys. Det är verkligen högtidligt när man lämnar dem denna dag, förväntan finns i luften och det pirrar nog i magarna på en del barn.

"Tomten" ger barnen paket som vi föräldrar får köpa så snällt och slå in till våra små.

Albin sa häromdagen att -"Hoppas jag inte får saxar av tomten i år, det fick jag ju förra året." Jag svarade med något om att jag skulle ringa tomten och säga det. I morse undrade sonen: -"Mamma, har du ringt tomten om saxarna?" Jo då, det hade jag. Och det var ju tur för i år fick de varsin legokorvgubbe!

Men se det snöar

Sakta, sakta dalar de små snöflingorna ner mot marken och lägger sig som florsocker över markerna. Det lilla gör att det blir så tyst och skönt ute och mörkret lyser liksom upp. Tankarna vandrar när jag stannar upp, det känns som om naturen äntligen får vila under ett tunt litet täcke av snö.

Önskar jag kunde stanna längre och bara titta upp mot lampan där jag kan se de små flingorna dansa ner långsamt mot marken.

Någon gång hörde jag att det enda som finns som är perfekt är en snöflinga. Om det stämmer vet jag inte, men i så fall är det perfekta ganska så förgängligt. Det är väl det som är paradoxen, precis som i evangelium.

Sankta Lucia musikal

Redan innan klockan sex var hela familjen på fötter idag utan gnäll. Det var ju dags för dagisets luciafirande!

Barnen var så söta och högtidliga när de kom intågande i det släckta församlingshemmet där föräldrar, syskon och andra släktingar satt bänkade runt borden. I år läste en av fröknarna en liten luciasaga och sångerna passade in i texten. Lite av en musikal faktiskt! :-)

4,5 år, 3,5 år samt nästan 3 år är dessa lucior.

Bara liiiiiiiiiiiiiiiite söta då!

Albin lagar sin stjärna...

Sedan var batterierna slut i kameran... :-( När barnen fått applåder efter sitt uttåg tog alla fram sina frukostkorgar och lät sig väl smaka. En del barn åkte hem, några till dagis och föräldrarna till sina arbeten.

Nu byter jag ämne helt!

I vissa medicinska tidsskrifter kan man läsa journal-plumpar. Syftningsfel, stavfel och annat som blir rätt så humoristiskt. Det är inte alltid lätt att formulera sig efter många timmar på jobbet, speciellt inte frammåt småtimmarna när man arbetar natt.

Häromsistens läste jag en dråplig formulering: -"...avföringsnödig..."

=0)

Pepparkaksminnen

Vår stationära dator har fått för sig att strejka, men idag lyckades jag få ut bilderna till den "lilla" datorn med hjälp av ett USB-minne...

Igår bakade vi pepparkakor. Ärligt kan jag säga att det är länge sedan jag gjorde det! Jag hade verkligen inget flyt med kaveln, måtten och gräddningen. Men när degen började sina hade jag fått upp tempot, typiskt!

Tankarna vandrade en hel del bland mjöl och kryddig deg. Barndomens julbak hemma, berättelserna om Morfar som försökte kavla degen i ett mangel-liknande valssystem som satt på tvättmaskinen(?)!!!! Det lyckades visst inte, men hade han fortsatt exprimentera hade det säkert funkat! :-)

Minnen från mitt mest exotiska pepparkaksbak dök också upp, när jag stod i Khartoum och kavlade deg till ett internationellt Lucia-firande hos svenskarna! Det ni! Det som fanns till hands var en gassugn, men det gick det med!

När barnen kom hem från dagis frågade jag dem om de ville baka, sonen skulle absolut jobba med pappa så helt enligt könsnormerna fick jag hjälp av dottern!

Bakhjälp!

Hanna visar sitt alster. Det visade sig att hon kunde

det där med att kavla och

trycka ut figurer,

det hade hon lärt sig på dagis!

"Det lilla ljus jag har"

sjöng Charlotte på bandspelaren!

Så här gör man när man lossar degen från bänken!

Resultatet!

Idag har jag arbetat och kommer så göra även torsdag och fredag. Det är skönt när arbetstillfällena ramlar in! Det är ju så roligt att jobba! Det kunde man ju inte tro om mig, att jag skulle återgå till "systerskorna".

Komers

Måndag morgon och jag drog till Linköping... för att med enbart min mor som sällskap strosa runt och glo i affärer samt handla lite. Det var som semester att åka utan barnen. Inget tjat, ingen som sprang omkring utan bara mamma och jag som gick där och flanerade bland lagom mycket folk.

Vi började på Biltema. Det var några gubbar och så vi... Varför är det så att så fort ett fruntimmer ska åka till "stan" så skickar gubben med en lista på saker de ska ha från just den affären???? =0)

Leksaker och kläder inhandlades också, det är två olika födelsedag inom kort så jag passade på att "avhjälpa" paketeriet till kalas mm. Det var inte helt tomt i skuffen när jag så småningom styrde kosan hemmåt. IKEA har ju liksom den inverkan på folk.

När vi inmundigade lunchen hade vi sällskap av grannfrun med dotter. Festligt att träffa varandra där...! :-)

Mina fötter är så knäppa! De gillar inte alls skor för de är för breda helt enkelt. Ja fötterna alltså, inte skorna. Nu har det dock blivit dags att byta ut sandalerna som fraktat mig runt de senaste somrarna. För när jag jobbar måste jag ju ha någon typ av innesko... Skoköp är inget jag ser fram emot! Det brukar göra djupa hål i plånboken! Jag kan inte köpa några pjucks på rean för 39,90 kr utan det brukar närma sig fyrsiffriga belopp när skodonen ska bytas ut. Som sagt, plånkan gillar inte skoaffärer!

Jag har hört talas så mycket om dessa "runda" skor som ska vara så bra för rygg, motverka åderbrock och ge bra hållning. Idag fann jag dem! Japp, de var tillräckligt breda för min fot så jag gjorde en investering av det mastigare slaget. Fast som det var nu fick jag hjälp av Pappa med investeringen. Tack Pappa!!!!

Dojjorna ska bara användas i små potioner i början, så jag hade dem när jag kom hem och fixade i köket. Får väl ta det lite lugnt med att gå in dem... Än så långe känns det bra! Per automatik får man en rak hållning, och det skadar ju inte! :-)

Nu ropar barnen att julkalendern börjar, bäst att gå ner och titta på spektaklet med dem!

Dagen är kommen...

Då var dagen kommen då "Alla sjunger"-kören skulle vara Luciatåg i Sjökumla missionshus i samband med årets sk missionsauktion. I år var det ju verkligen en missionsauktion eftersom intäkterna för all försäljning under kvällen gick till skolbygge i Costa Rica. Det märktes även på antalet skänkta saker samt deltagarantalet var nästan dubbelt mot andra år. Jätteroligt!

Barnen var spända och uppskruvade inför sitt framträdande. När alla barn och föräldrar gjorde sig iordning för spektaklet nere i källaren var kaoset inte långt borta. Pepparkakor, tomtar, lucior, tärnor och stjärngossar i varierande storlekar försökte att smita, hålla iordning på dem som sprang iväg samt bara busa i största allmänhet. :-)

Lucia och stjärngosse a la Kindevåg.

Ja ni ser ju själva med vilket

(o)allvar barnen förberedde sig... :-)

Kaoset fortsatte även när vi sjöng...

Om ni undrar varför det

står en karl där med

arbetsbyxor är det för att

Janne helt enklet är en "stalledräng"!

Full av beundran

Precis så är jag, full av beundran alltså! Hur orkar alla kvinnor som arbetar heltid OCH sköter hus och hem?????????

Den här veckan har jag arbetat 4 dagar och har en kvar! Här hemma händer det absolut ingenting! Hur orkar man ta itu med städning eller nåt när man kommer hem efter minst 8 timmars stress och jäkt????

Nåja, idag var vi hela familjen på "Alla sjunger"-kören. Vi övade inför lördagens försäljning i missionshuset då barn (och vuxna!) ska vara ett luciatåg. Den överlägset mest igenkända sången är "Sockerbagaren"! Barnen sjunger så att taket håller på att lyfta, det är så kul att höra (och se). =0)
Nu när klockan närmar sig halv åtta har barnen somnat och jag hör Janne greja där nere. Ärligt talat tänker jag inte göra mer ikväll! Säcka ihop i soffan och sedan masa mig upp till sängen, det är planen i alla fall. :-)