Falsk krupp, det är något vi liksom har vant oss vid de senaste åren. Första gången Albin råkade ut för detta var han ca 6 månader och vi fick två nätter bege oss till barnakuten i Linköping. Inget hit om man säger så.
Givetvis har han hört talas om hur han och jag sov med öppet fönster med mössorna på mitt i vintern. Och nu var det dags igen!
Lite spännande är det att sova i Pappas säng med extra täcke på sig, för vi har haft mängder av frisk, kylig luft i sovrummet sonen och jag. Men idag var vi iväg till vårdcentralen. Och det blev både blodprov, inhalationer och sk "kruppmedicin". Det är allt bra med den vård vi har här i Sverige!
Min novemberkaktus står nu i "halv blom", och den är så vacker! Som jag har berättat tidigare är den arvegods sedan 60-talet, men 1981 togs det sticklingar av ursprungsplantan och det är den växten jag nu försöker att inte ha ihjäl!

Det tackar jag för! Den ska skickas vidare till sju andra bloggare: Travtanta, Millan, Hugan, Mor Tuta, Lovisa och Pastorsfrun.
Med bloggen följer en uppgift vilken är att berätta sju saker om mig själv:
Lyssnar bara på P1. Gillar "Spanarna" på nämnda kanal. Likaså "På minuten" Lyssnar på dessa program via datorn när jag knypplar. Lyssnar hellre på "Kvart-i-fem-ekot än" ser Rapport.Väderleksrapporten kl 21:50 är bra sömnmedicin. Sjövädret känns som poesi när den läses med rytm.
//Bonnfrua