Platt fall

Försökte mig på att baka lite matbröd under eftermiddagen. Egentligen skulle jag helst av allt slängt mig i soffan under en pläd och tittat på någon film, förslagsvis Jane Austen. Men det gick ju inte, så då fick jag för mig att baka. Ack, eländiga tanke, det var ingen bra idé jag fick som jag sedan förverkligade. Jag gjorde nämligen päronbröd!

Jag har ju en hel del päron i år, och det är ju synd om allt blir fallfrukt, så jag testade. Använde bara rågsikt (förutom vatten, jäst och olja) och det var kanske felet? I äpplebrödet är det ju vetemjöl och havregryn... och varför blev det platt????? Det jäste ju som bara den! Någon som kan förklara?

Platt fall!

Dagen L

Idag lovade mina barns mor att bygga lite med legot som ligger i unikaboxen från hennes barndom. Som i gamla tider satt vi runt köksbordet och byggde, precis som vi alltid gjort. Fast då var det Mormor och jag (ok då, Marcus och Mia med på ett hörn) och nu är det jag och mina barn.

Ganska så snart insåg jag att det var var tvunget att sortera bitarna efter färger om jag skulle ha en chans att få till något efter de gamla sköra ihoptejpade beskrivningarna. Sagt och gjort, sedan gick det lättare! Först ut var mitt första hus som jag fick för 3x antal år sedan:

Bageriet.

Polisstation med helikopter, motorcyklar och pikétbil.


Sjukhus med två helikoptrar,
två ambulanser, bårbärare samt rullstol.




Lego-staden i flygperspektiv. :-)

Det här blev över efter allt detta byggande!

Nu ska jag lägga sista handen vid "Syträffens" syträff här ikväll. Undrar om jag glömt något????

Lego

Idag plockade jag fram en kartong ur garderoben. Inte vilken kartong som helst, utan en med minnen. Huvudet blir i alla fall fullt av minnen när jag ser denna kartong:

Lego.

Det är mitt lego som alltid har varit hos Mormor och Morfar. Det är tom Morfars gamla skärp till en urgammal rock som håller ihop lådan!

Innehållet.

Om alla bitar finns kvar (vilket de borde) så kan man bygga:

• Bageri


• Polisstation


• Sjukhus


• Sjukhushelikopter


• Polishelikopter


• Diverse bilar

Det får bli en annan dag vi tar reda på det! Beskrivningarna finns kvar, så dessa har jag lagt undan så inte den yngre generationen river sönder dem.

Kaviar, men vems???

Igår lördag hade vi stort kalas i Kisa, vi firade tre födelsedagar på en gång!

Albin och Hugo har fyllt 4 och Alva ska fylla 2, så vi slog ihop det så att även Gammelmormor och Gammelmorfar kunde vara med. Eftersom vi syskon har spridit ut från Motala i söder till Avesta i norr träffas vi inte ahela familjen så ofta. Det gjorde förvisso inte igår heller eftersom Stefan (vår svåger) är/var i USA.

Det kommer att bli en hel del bilder, så håll i er så kör vi:

Gammelmormor Britta hade ett paket till alla barnen.


Så här stod det utanpå.



Och det här var innehållet + en peng på varje tub!

TACK säger vi!!!!!


Dags för fler paket!
Det var som julafton för barnen,
förväntan låg i luften och paket fick de, mängder!


Gammelmorfar Elias leker med Hanna och Alva,
det skiljer 84 år mellan dem!



Födelsedagstårtan går mot sitt slut.

Vi väntar på taxibussen som ska köra

hem Gammelmormor och Gammelmorfar.

Aha, ser taxibussen ut så innuti!?

Obligatoriska fiskdammen.

Trötta barn (och föräldrar) tittar på en film

och äter godis från fiskdammen.

Korv och bröd innan vi styrde kosan hemmåt

och de andra somnade i sina sängar.

Taggen, mummens katt som inte alls gillar när barnbarnen kommer.

Han höll sig undan hela dagen.

Smått och gott

Idag har barnen fått hjälpa till och röja upp i köket!

De har leksaker där som jag gång på gång burit upp till deras rum och nu har jag tröttnat! Så vi tog oss en titt på köksklockan och jag visade att "när långa visaren är där" tar jag bort allt som ni inte burit upp. De bar och kånkade men ändå fick jag ihop en papperspåse med leksaker som låg på hela nedervåningen när den utvisade halvtimmen gått! Hur mycket grejer har de egentligen???

Vi kompromissade och duplot får vara kvar nere, och klossarna, men inte mer!

Snart två år sedan!

Då, för några år sedan var det alltid leksaker över hela köksgolvet! Men ändå var det sällan man trampade på dem, är det så att småbarnsföräldrar har någon slags radar i tårna som säger till när man håller på att trampa på något???

Knyppling

Då har det då varit premiär för höstens knyppelkurs. Det kan verka tjatigt, men det är den enda "hobby" jag har. Ett gäng damer i olika åldrar samlas i församlingshemmets övervåning och så knypplar vi, pratar och fikar.

Jag är inne på min femte termin, det finns mormödrar på kursen som knypplat sedan barnsben, de har en annan schvung på´t än vad jag har. Fast å andra sidan började det en ny knypplerska i går, hon fick lära sig att spola upp tråden på pinnarna innan det var premiär för henne. Så spannet är ju rätt så brett kan man säga. :-)

Albin hjälper till att spola upp

knyppelgarn på pinnar.

Bara lite lagom stolt att han

får snurra på spolmaskinen!

Så här kan det se ut innan jag börjar,

en massa pinnar

uppsatta på ett egenhändigt virkat

"pinn-isättnings-band".

Det har en tendens till att trassla sig...

Ett mönster...

... knyppling pågår med

korsningar och vridningar

som kombineras i det oändliga...


...duken är klar.
Dock inte färdig, färdig.
Den måste sys ihop i början och slutet
(det blir nästa lektion)

och så en massa trådar som måste fästas

innan den ångas för att se "plattare" ut.

Just den här duken borde inte visas upp! Jag gillade den aldrig, och det kan bero på att jag liksom inte kom igång ordentligt, och sedan när jag väl fick fart var det så mycket fel och trassel i början, så jag hade liksom ingen känsla för att lägga ner massor av tid på att den skulle bli perfekt.
Nu väntar en ny utmaning som innehåller flera för mig nya moment! Spännande!!!!!

Storm

Nu har höststormarna hittat till Östgötaslätten! Det river och sliter i huset när vinden ligger på, vilket den ju gör när den kommer från väst. Det är så skönt att ha ett hus att få vara varm i, ett hem där jag bor. Det är inte alla som har det så bra! Tänk bara att få ha tak över huvudet!

Idag har det väl knappast hänt några stora saker, barnen envisas med att vara sjuka och det får vi helt enkelt acceptera! Undrar om det är dags att köpa aktier i febernedsättande stolpiller igen? Inte för att vi är innehavare av dyliga, men nog gynnar man den industrin som småbarnsförälder!!!

Vi fick ett ryck och bakade lite på eftermiddagen. Muffins blev det, en sort jag aldrig gjort förut. De är fullproppade med onyttigheter, så jag gjorde dem små fast de egentligen ska vara i amerikanska muffinsformar. Det blir ju fler om man gör dem "normalstora" och så räcker det längre...

Barnen och jag provsmakade...

... ni ser själva...

Jag har sparat en av Svärmors "tornburkar", dvs ett lock men tre burkar, så det är bara att stapla. Den tredje delen är ute i sandlådan... i betydligt buckligare tillstånd!

Islossning

Idag var det dags.

Det fanns bara ingen återvändo.

Alltför länge har jag skjutit på det.

Så nu tog jag itu med det!

Vad?

Jo, frosta ur frysboxen så klart!

Kolla in isbildningen på kanten!

Inte bra för elräkningen!

Varmt vatten för att snabba på proceduren.



Oj, vad saft jag har!

Det fanns en hel del som "var gömt i snö..." tyvärr blev jag tvungen att slänga en del som var alldeles för gammalt. Varför blir det så? Varför kan man inte ha ordning på saker och ting och se till att äta upp maten innan den blir för gammal?

Nu inbillar jag mig att jag har bättre koll på läget, ett tag framöver i alla fall. :-)

Men jag hittade lingon, så det kan bli några få burkar med hemgjord lingonsylt när andan faller på. Och bröd, jag som trodde jag var tvungen att baka, men icke...

Albin, vår lille store son. Han harvar med sin feber runt 39-40 grader. I förmiddags var han ute en tur i traktorn med Pappa, och passade på att sova. :-) Tappert har han försökt att leka idag, men jag ska erkänna att DVD:er har fått visa sitt innehåll under dagen, betydligt mer än annars! Båda våra förkylda barn slocknade så snällt strax efter halv sju, så i full vigör kan man inte anklaga dem att vara.

Nu måste jag gå ner och förbereda knyppelkursen som börjar på onsdag genom att knyppla lite till på den "gamla duken" jag började på i våras, och sedan spola upp nytt garn på pinnar. Jag är sååååååååå laddad att sätta händerna på det nya mönstret jag köpte i somras i Vadstena... Det blir grejer det med många par och nya utmaningar! Bilder kommer väl vad det lider, men än finns det inget att visa!

39,7

Japp, det var sonens temp nu i kväll!

Om jag skulle ha så hög temp skulle jag vara på gränsen till medvetslös, men när Albin vilat lite på eftermiddagen var han ute och hoppade studsmatta! Men i full vigör är han inte!

Det är nu jag är tacksam att jag gjorde vinbärsdricka tidigare i år!!! För Albin vägrade äta kvällsmat (inte konstigt alls) men att dricka gick bra. Så då fick han hemgjord svartvinbärsdricka som är fullproppad med C-vitamin och andra nyttigheter och dessutom helt utan tillsatser!

Svarta vinbär i somras.

Vi skulle egentligen varit hos goda vänner i eftermiddag med de planerna gick ju upp i rök... så vi har haft en lugn dag här hemma med lite DVD-tittande och som jag redan nämt lite utelek. Fin, hög, klar septemberluft med fullt solsken kan ju inte vara skadligt, eller??? :-)

Två Ellor

Lördagskväll, igen får jag nästan säga. Veckan som gått har verkligen bara visslat förbi.

Jag har i denna vecka gjort bla detta:

Slutat mitt jobb, säsongen är slut.

Hamnat på anställningsintervju telefonledes men blivit ratad eftersom det är för länge sedan jag jobbade i vården.

Varit med barnen i Kisa.

Varit på (eller snarare i) Ullared

och så blev det lördag.

:-)

För er nyfikna: Det var massor av folk på GeKås, vi var sannerligen inte själva där igår Anita och jag. Men vår vana trogen tog vi det lugnt, gick ut och åt lunch för att få en paus och så fortsatte vi att förbruka pengar i faslig fart.

Men å andra sidan har barnen fått nya vintergarderober, de flesta julklapparna är inhandlade samt att tom jag fick mig ett ombyte kläder!

Om man känner för det kan man verkligen filosofera över fenomenet Ullared. Folk vallfärdar dit för att handla, jag hörde både norska, tyska, skånska och andra dialekter igår.

Det sägs ju att de har aldrig gjort reklam, det ska ju vara enbart djungeltelegrafen som satt fart på handeln i Ullared. Men här är jag inte säker på min sak bör tilläggas!

Barnen var ju hos Mormor tors-fre. Idag har de varit trötta eftersom de inte sov allför många timmar i Kisa. Men glada över att få varit där!

De har lekt med Emilia idag, grannflickan:

Det ska som vanligt knytas, bindas och grejas... Hanna smet iväg från installationen Albin höll på med.

Så här roligt kan man ha det med en trekammar brunn, eller "holk" som vi säger.

"Kolla, jag kan hoppa över havet!" och tjejerna var ju inte sena med att följa efter.

När vi åt lunch idag sa Hanna helt plötsligt från sin plats på bordets kortände: -"Två Ellor!" Hon såg alltså Ellen och hennes kompis springa på andra sidan staketet. Det är inte lätt med pluralsformer ibland... :-)

Nu är det klippt!

Idag har jag varit och lämnat de två telningarna hemma hos deras mormor. Gissa om det var två förväntansfulla barn som gav sig av på förmiddagen. När vi kom fram till Kisa undrade de allt när jag skulle åka hem, tydligen kunde jag inte försvinna fort nog. :-) Men det är ju så det ska vara när man åker till Mormor, jag har en känsla av att jag var likadan!

Jag hann även med en fikapaus hos mina morföräldrar. Det blev som i "gamla tider" när vi satt vid köksbordet och jag satt på hörnet som så många gånger förut. Det var en berikande stund att få sitta där, så TACK Mormor och Morfar för det!

Och så blev det klippt, håret alltså. En sisådär 20- 40 cm. Men någon bild får ni inte se... hihihaha. Så på ett sätt är det långt, men jämförelsevis är det kort...

Janne har åkt på Gubbröra i Missionshuset så nu är jag helt allena, inte ens barnens snarkningar hörs. Mycket märklig känsla! Det är bara datorn som surar lite, mycket mystiskt som sagt var!

Önskar er allt gott!

//Åsa

Saxtorp

Idag var det dags för församlingens upptaktshelg inför det nya läsåret. Vi begav oss den dryga milen till Vadstena och Vätternkyrkans sommarhem: Saxtorp. Jag hade aldrig varit där tidigare, men när vi parkerade brevid de andra bilarna insåg jag att bakom buskaget var Vättern, och det kanske mindre än en meter från främre stötfångaren!

Det gick "gäss" på sjön idag, så blåsten låg på men solen gjorde sitt yttersta för att vi skulle få ha det bra och skönt ändå.

När vi kom in i det stora "allrummet" som sträckte sig genom hela huset med stora träbord och långbänkar, trasmattor på furugolvet och full takhöjd mellan takstolarna, så satt stora delar av församlingen redan där, några vid borden andra på stolar. En eld sprakade hemtrevligt i kaminen och utanför lyste solen på det blå vattnet som skummade.

Trots att vi är en liten församling var den yngsta precis fyllda 2 år och den äldste 90 +. Det är ett stort åldersspann, men vad gör väl det?

Barnen satt längst bak och ritade och lekte med leklera, tills en av femåringarna började dela ut små portioner lera till alla (inklusive Viktor som predikade)! Det gjorde inget, barnen fick liksom finnas! Som förälder uppskattar man ju det enormt! Barnen får finnas! "Låt barnen komma till mig..." sa ju Jesus.

Saxtorp.

Efter lite kaffe var det dags för det som så högtidligt kallas för "församlingsmöte". Eftersom alla fått i sig lite fika och barnen var ute och sprang av sig uppdämd energi blev det rätt så familjärt. Inte nåt uppstyltat där inte! Den stora frågan var ju: pastor!

Eva-Lisa slutade ju sin tjänst i augusti, så nu har man sökt efter en ny och funnit honom! Det blir spännande att se vad som blir av detta...

Sammanfattningsvis så har vi haft en skön dag nära Vättern med goda vänner, sol och blåst samt god förtäring! Sämre kunde man ju ha det!

Dittan och dattan.

I torsdags kväll var jag på "Syträffen", det är kvinnor från församlingen och bygden som träffas var tredje vecka för att handarbeta, om man vill, annars bara umgås man. Helt prestigelöst alltså. En trevlig kväll som i sedvanlig ordning avrundades med te och macka, men i ett uterum. Mörkret hade lagt sig utanför och där satt vi med en massa levande ljus och drack te. Hur mysigt som helst!

Då (när "katten" var borta...) passade maken på att ta kort på barnen innan läggdags, och här ser ni resultaten:

Visst smälter man...

Hur kan en så söt pojk bli så på kort?

Igår morse hade de byggt sig en koja, eller snarare ett fort.

Vad roligt de hade!

Idag under eftermiddagen var vi bjudna på en kombinerad bröllops-födelsedagars-avskedsfest!

Det är en familj här i byn som med största sannolikhet flyttar utomlands i något år, och sedan återvänder (hoppas vi på!). Barnen har haft hur kul som helst och lekt, ätit, lekt, fikat och letat piratskatt och hittade var sin godispåse!

När de cyklat hem lade de sig helt (?) slut på köksgolvet.

Hanna somnade i min säng när jag gjorde iordning Albin, som för den delen inte heller var svår att få att somna! :-)

Efter kalaset idag!

Nu ska jag gå ner och kolla om "Här är ditt liv" är sevärt på TV:n.

Min make

Tänkte bara säga att jag älskar min Janne!

Bland morötterna tidigare i sommar.

Fruksot en morgon för lite sedan, det är väl romantik!?

Han är händig min man!

Atta

September är väl ändå en härlig månad!?!?!? Hög klar luft, solsken, färgskalan börjar så sakteliga ändras och blir förhoppningsvis färgsprakande. Kvällarna börjar bli mörka, man kan och får utan prestationskrav vara inne och tända ljus.

Men på dagarna kan man fortfarande låtsas som om det är sommar, eller i allafall sensommar. Lite av både sommar och höst, det är som om naturen inte riktigt kan bestämma sig. Ska den våga klä av sig och vila under vintern eller ska den hålla kvar vid somarens livgivande och fruktgivande aktiviteter.

Här i slättbygden har bönderna ännu inte fått höstvila, det tröskas, plöjs, harvas och sås för fullt. Potatisodlarna har precis börjat med sin skörd och de har många veckor kvar innan allt är under tak. Jag har skrivit det förut, men jag har blivit lite "bonniserad" av Janne. Doften av nyupptagen potatis, jord som bearbetas har en alldeles säregen lukt, som mylla liksom. Tänk att även få se med egna ögon vad jorden ger oss människor. Det är helt fantastiskt!

Bläcksvamp

När jag var ca 2½ år hösten 1975 bodde vi i Betania, Slätmon. Jag har inte så jättemånga minnen därifrån eftersom vi flyttade maj -76 men ett av minnena jag har är: Atta!

Under staketet mot kohagen växte det bläcksvampar, dvs "atta" och jag tyckte de var så otäcka.

Än idag minns jag den känslan när jag ser en bläcksvamp, vilket jag gjorde idag på vår egen gräsmatta! Genast rann minnet fram med nätstaketet med gröna järnstolpar i backen ner mot vägen och de där läskiga svamparna. Bilden är jätteskarp i minnet!

Atta är med andra ord en läskig svamp!

Pärlor, squash och bloggar

Härommorgonen ville barnen "pärla", och deras förvirrade mor hittade bara "de stora pärlorna" inte de vanliga "små". Jag kan ännu inte förstå var jag lade undan dem för att veta exakt var de var. Men de är väl på ett bra ställe antar jag...

Här knåpas det för fullt.

Just i pärl-sammanhang märker man av att Albin är äldre, han har mer tålamod än lillasyster som gjorde lite annat emellanåt. Albins platta blev helt fylld men HAnnas hjärta fick sig bara en krans. Men vad gör det? Nästa gång är det bara att börja om igen...

Aningens stolt då!

Just idag har jag väl egentligen inte så vidare värst mycket att föstälja, jag har hållit mig i stillhet (efter att ha sovit i närmare 11 h!) framför knyppeldynan. Ja, jag sov inte framför knyppeldynan alltså, utan jag satt vid den ett tag och sedan vid datorn... Det är sannerligen irriterande när man inte kan göra det man vill, men kanske släpper det av snabbare om jag låter musklerna få vila och inte häver, lyfter och vrider så mycket som jag ju trots allt gör på jobbet. Sammanfatnningsvis: Jag har inte jobbat idag!

När jag surfade runt lite vid datorn hittade jag en blogg, efter att ha klickat mig runt och hamnade i vårt västliga grannland. Jag har fått lov att länka dit så om du har tid, ta dig en tur dit. Det finns massor av tankar och annat att försvinna in i en stund.

En squash.

Falsk ostkaka.

I söndags inhandlade jag en squash (stavas det så?) på den lilla marknaden vi var på. Sedan har jag ringt min Mormor och fått receptet på sk Falsk ostkaka.

Mums! Jag tog upp jordgubbsylt ur frysen och så hade jag en skvätt grädde, sedan åt och mumsade barnen och jag. Det blev en bit kvar till Janne när han kommer in efter att ha arbetat i snart 13 h!

Tack Mormor för receptet!

Det är vad jag kallar för vardagslyx!

Sol ute sol inne sol i hjärta sol i sinne

Igår söndag var det en höstmarknad i Styra. Visst är det knasiga namn här kan man tycka, vi bor ju i Varv och Styra församling. Var kommer alla namn ifrån egentligen? Det finns säkert någon som vet... men dock icke jag!

Tillbaka till ämnet: höstmarknaden. De lokala förmågorna var där med sina alster (inklusive min gubbe), allt mellan morötter och honung över potatis och palsternackor såldes. En liten trevlig och gemytlig tillställning där mången ortsbo tog sig ut i solen. För barnen fasnns det häst och vagn-turer samt ponnyridning. Våra barn fick åka i vagnen två gånger! Tyvärr var kameran hemma, vad den nu gjorde där...

Den största attraktionen var dock en helikopter från Malmen, alltså en militär dylig. De som ville fick naturligtvis sätta sig i den, och det gjorde barnen. Det fick de diplom för! Det tycker jag var så (gulligt är fel ord på tre militärer) bra gjort helt enkelt för gissa om telningarna var stolta över sina diplom! Ujujuj, och när helikoptern sedan lyfte och åkte sin väg var allas (både barn och vuxnas) huvuden vända åt det hållet. Det är inte var dag man ser en "helikopeter" på så nära håll!

Hanna för 17 månader sedan! Det känns som igår!

Albin med pappas skyddsglasögon.

Sedan en vecka tillbaka har jag haft lite ont i höger sida, men jag tänkte att det är väl efter att jag hackat ogräs på jobbet. Inget att hänga upp sig på. Men det "snarare ökade än tilltog" (som min pappa brukar säga (eller hur Mia!)) samt att jag under helgen känt mig lite hängig och risig. Så idag på väg hem i bilen blev det riktigt besvärligt, vid varje liten krök högg det till i sidan när bilen krängde till aldrig så lite.

Så väl hemma ringde jag sjukvårdsrådgivningen. Förvisso tänkte jag att de säger åt mig att sluta vara så "pipplig" (finns det ordet utanför Kisa???) alltså onödigt fjantig helt enkelt. Men nej då, damen jag pratade med skickade mig omgående till akuten!!!! Oups, det var jag inte beredd på, så in i duschen (det finns gränser för hur man kan visa sig bland folk) och så iväg efter att Janne blivit informerad om att han helt sonika fick sluta plocka pära och istället hämta hem barnen från dagis!

Summa summarum: Efter 1 timme (det var väl snabbt?!) hade man konstaterat att det var muskelinflammation! Helt ofarligt, bara ont.

Skönt, jag hann tänka alla möjliga och omöjliga tankar! Så här sitter jag nu framför datorn alldeles stilla med överkroppen så att det inte ska kännas för mycket i sidan. Hur skröplig får man vara egentligen? Snacka om I-landsproblem!!!!!